En hel del bilder har låg kvalitet pga att de är tagna genom bilfönstret under färd!

Resan startar.

5 - 31 oktober 2015

*Måndagen 5 oktober 2015

kring lunchtid startade vår resa. Känns lite konstigt och vemodigt att åka hemifrån. Efter 10 mil blir första stoppet på Biltema i Skellefteå för en kopp kaffe och härliga kanelbullar. Det var kanelbullens dag häromdagen. Vi inhandlade dessutom en del lampor och säkringar till bilen. Nu har vi bara runt 430 mil kvar tills vi landar i vintervistet i Spanien. Nu kör vi!

Vår GPS börjar krångla. Funktionen slår av stup i kvarten. Vi tar in på Elgiganten i Ö-vik men där kan man inte hjälpa oss.

Ett kärt återseende ganska sent på kvällen, är A-L och L i Härnösand. Hos dem får vi härligt varma smörgåsar och sallad. Vi pratar länge och skrattar mycket. L och Brage ritar och diskuterar ombyggnationen av deras brotak. Nästa morgon tackar vi för gästfriheten och hoppas bron ska bli stabil och vacker. Till våren blir det inspektion. Så inhandla champagnen redan nu L!

Morgonfrost i gräset som krasar när man går på det. Regngrått i luften och en ishinna på altanen. Hjärtligt tack! Vi ses i april!

Ner till Gävle där vi viker av mot Sandviken, ner över Avesta och Alvesta och mot Örebro för att besöka N och A. Dom blir glada och önskar oss välkomna. N har lagat en jättegod lax under parmesantäcke. Rundvandring i deras hus och en lång kväll med massor av berättelser från när och fjärran.

*Efter frukost morgonen därpå bar det av till Elgiganten, nu i Örebro, där Brage och N skulle fixa GPS:en. Skulle även byta ut en gasoltub i metall till en i composit. Meningen var att maximala vikten för husbilen inte skulle överskridas. Brage fick comopsitbehållaren till ett bra pris, 500:-. Det skulle göra en skillnad på minst 6-7 kg lättare last. En ”tysk ”koppling fordras till gasoltuberna, som bara finns att köpa i Sverige. Tysk koppling funkar i Tyskland och KAN funka i Spanien. Troligast måste vi ändå köpa en spansk koppling i Spanien. Brage köpte den tyska kopplingen. När han skulle montera in den nya lättare compositfalskan upptäckte N att det redan satt TVÅ tyska kopplingar där. En på vardera gasolflaska.

A berättade att det såldes väldigt billig ost på Centrum-Livs. Jag inhandlade ett antal billiga ostar. Som vida översteg viktvinsten av den nya compositflaskan. Vi måste ju ha ost på våra mackor, eller hur? Ett besök i Wadköping och lunch uppe i ”Svampen” var uppskattade sevärdheter.

Fortsatt diskussion om GPS som herrarna suttit i vår buss och försökt lösa. Det senaste är att på något sätt borra sig ner och in i cigarettändaren, sätta en tvärgående skruv någonstans. Vet inte var eller hur.

Vi tackar N och A för 2 jättefina och trevliga dagar. Vi ses till våren!

Fortsätter hela dagen ner via Askersund, Hjo, Jönköping, Markaryd till Örkelljunga. Vid Bengt´s i Örkelljunga tar vi in på den jättestora ställplatsen för husbilar. Det blåser kallt på vår kvällspromenad. Mysigt att ligga under det varma duntäcket och lyssna på Alexander Mac Call Smith´s bok ”Lördagens stora bröllopsfest”.

*Fredag morgon 9 oktober lämnar vi Bengt´s i Örkelljunga efter att vi kastat sopor och tömt gråvatten.

Lämnar alltså ”Skåneporten” och kör mot Helsingborg och Landskrona. Ute är det + 7 grader, blåser kallt. Nu fungerar GPS:n utmärkt! I Landskrona köper vi biljetter för färjan över till Ven. Överfarten tog 45 min. Att ta med våra egna cyklar skulle kosta 100:-/per cykel så vi lämnade dem. På Ven tog vi bussen för 20:- per person över till andra sidan.

Mötte en gammal distriktssköterska på en eldriven golfbil som vi fick en trevlig pratstund med. Hon och maken hade bott i många länder i världen. Maken var nu i Sydafrika och hon skulle dit om några veckor. Hon hade flera roliga skyltar på bilen och så stod det PUS (var = infekterat sårsekret) på registrerings-skyltarna fram och bak. Knallade upp till St Ibbs kyrka och fotade. Tänk att här stod jag med skolresan i kass 5, för snart 60 år sedan och med G och M för över 20 år sedan!! Minns ni det tjejer?Promenerade hela vägen tillbaka över ön. Alla cafeer och restauranger stängde för 4 dagar sedan så vi får oss inget till livs. Typiskt för oss! Tur att ”HANDLAR´N” finns. Vi köpte några bananer och mumsade på där vi gick. Stannar till vid Tycho Brahe´s borg och studerar den store vetenskapsmannen och astronomen.

Hungriga och genomfrusna av kylan och blåsten satte Brage igång spritvärmaren i kupén och vi fick i oss lite mat mat.Det var nu jag upptäckte att jag förlorat alla dagboksanteckningar. Letade och letade men de fanns inte någonstans. De har troligtvis halkat ner från mitt knä, ner i sopkorgen bredvid. Detta skedde säkert hos Bengt´s i Örkelljunga. Hädanefter ska jag ha lock på papperskorgen!

*Solig och vacker lördagsmorgon. Man blir lite dagavill. Lyssnar på radio på Lisa Syrén. Tur att man lyssnar på henne så man vet vilken veckodag det är.

Massor av stora flyttfågelstreck i farten både nu och i går kväll. Det ger mycket ljud i från sig även under flykten. Många ängar här nere är fulla av gäss. Ringer E och K och allt är OK hemmavid.

Det är svårt att komma ut på nätet. Försöker flera gånger trots att jag har WiFi lösenord. Tar med mig datorn och går ut i solen till den närbelägna serveringen. På ett bord står datorn helt fritt och nu funkar det. Fast det går trögt och sakta, men det funkar. Under tiden har Brage gått en bit bort på kajen bland fritidsbåtarna. Jag hör hans röst och hans och några andra mäns skratt. Dom verkar ha trevligt. Så kommer Brage gående och skrattar. Han har stött på några gubbar som håller på att lösa problemet med den enes i natt sjunkna segelbåt. Den står tydligen på botten i hamnen. Ägaren är från Helsingborg men har en gång i tiden bott uppe i Piteå, så det fanns mycket att prata om.

Så småningom kommer vi fram till Trelleborg.

I denna stad hann affärerna stänga (såklart) innan vi hittat var vi skulle stå och fikat och kommit oss ut ur alla enkelriktade gator och ombyggnationer av vägnätet. En hemsk stad att hitta i! När vi vid 14-tiden skulle köra till ställplatsen nere vid havet sa rösten på GPS: ”Kör fågelvägen”.

Ut i havet????

*Söndag morgon. Kör ombord på färjan mot Sassnitz. Var sin kopp kaffe och med rabarberkaka kostade 160:-. Usch vad dyrt, vi skulle ha fikat i husbilen innan vi lämnade den! Brage köper en whiskey, 116:- för en liter. Märkligt vad sprit är billigt på båten medan kaffe och fika kostar skjortan!

Tänk att vi träffar på en gammal bekant. Anders E från våra Kinaresor. Med fru Birgitta. Vi flyttade över till deras bord och hade en mycket trevlig pratstund om olika resor. Vilken tur att vi träffade dem så Brage kan fota av några kartsidor som Anders har. Vi har nämligen åkt ifrån hela tjocka Europakartan som blev kvar på köksbordet hemma. Vi passar på att ladda mobiler och datorn under överfärden.

Nu är vi på tysk mark. Åker söderut på Autobahn i sol och fint väder. Snabb trafik och otroligt mycket lastbilstrafik.

I Klosterfelde blev vi hjärtligt välkomnade med champagne av både A och H, sonen C med flickvän M. En gudomlig gulaschsoppa med bayrische knödel (ett bröd). Via Skype pratade vi med vännerna i Rosvik. Kul! Min knaggliga tyska går ändå rätt bra (skryt) och Brage pratar engelska och det går också bra.

*Måndag morgon har A dukat upp frukost. Tyvärr måste H till jobbet. A har förberett allt och visar oss runt i Berlin (trots att han är förkyld) på alla de kända platserna Alexanderplatz, der Mauer (muren), TV-tornet, Brandenburger Tor och Unter den Linden. Brage hinner till och med köpa sig den obligatoriska T-shirt på Hard Rock Café som han alltid brukar på sina resor.

Återigen skypade vi med Rosvik. Och prinsessan A var vaken och aktiv med sitt målande. Hon hostade nästa lite förnämt ibland. Sötnosan!

Vi fortsatte prata om den kommande resan mot Dresden och fick mer material av H. Får även låna några kartor. Tackar värdparet för allt och önskar god natt.

Vid Frühstück morgonen därpå talade vi om våra far- och morföräldrar och andra stora världsproblem. Konversationen var givande även om den skedde via parlör.

A cyklade före och visade lättaste vägen ut ur Klosterfelde och förklarade hur vi sedan skulle köra vidare.

Vi hittade till Dresden och den anvisade ställplatsen och då upptäckte vi att vår 10-liters färskvattendunk saknades. Den glömdes säkert nånstans hemma hos H och A. Den blev väl inte stående på vägen där vi stått under natten?

Vielen, vielen Dank H und A! Sehen Sie im Frühling in Rosvik!

Jag kommer att minnas H:s underbara trädgård.

*Tisdag 13 oktober.

Vi kommer till ett kallt och regnigt Dresden. Vi sitter inne och vänter större delen av förmiddagen.

Framåt lunchtid blir vi blir sugna på en kopp kaffe. Men var finns vattendunken? Inte blev den väl kvar på gatan i morse, bakom husbilen hos H och A?

I Dresden går vi in i Korskyrkan där en orgelkonsert pågår. Det blåser kalla vindar och vi måste värma oss. Brage får en nysattack (ett 10-tal nysningar – prosit!) där vi sitter bland de andra kyrkobesökarna och jag börjar tokhosta som jag aldrig hostat förr, så vi reser oss snabbt och går ut. I det stora atriet /vapenhuset fanns en utställning med svart vita bilder som troligen handlar om tvångsarbete på 60-80-talet. Vi förstår inte all text men det verkar hemsk

*Torsdag 15 oktober.  Många parkeringsplatser i stan men smala och backiga gator och en otroligt smal ställplats som lutade i sidled – omöjligt parkera här. Hittade Glimmenberg. Brage upptäcker att ena gasolflaskan är helt tom - den vi köpte i Trelleborg och han blir helt förbluffad och funderar hur detta kunnat ske på bara ett par dagar. Vi har ju använt ytterst lite gasol. De tyska flaskorna på 2 olika mackar vi försöker med, passar ej. Tidigare idag blev vi omdirigerade upp mot Leipzig via GPS pga en ”stor trafikolycka”. Mycket dimmigt emellanåt. Pga detta kom vi till Lützen. Vitt, vitt, vitt och mycket kallt, snöregnar. Beser minnesmärket i Lützen och ”våran hjälte” Gustav II Adolf. Får information på svenska via hörlurar. En helt orädd påfågel satt inne i en busskur och putsade sina fjädrar. Planerar att ta oss till Koblenz på en mindre och krokigare väg för att se landskapet och byarna och därefter Autobahn till Giessen. Vi bör vara i Winnigen på söndag.

Här på de dimmiga ängarna slogs Gustav II Adolf med sina soldater.

Många och långa ljudbarriärer i form av höga plank på var sida vägen överallt och ofta med mycket vackra klängväxter typ vildvin i rött och grönt, kaprifol med vita blommmor och andra småbuskar. Lastbilarna kör ibland häftigt fort, som om de deltog i ett rally. Många och långa lastbilar ligger och pressar och kör om varandra i uppförsbackarna. Vi kör nu på Autobahn och det snöar. Kommer till Koblenz Nord, kör förbi IKEA. Oj oj , så trånga gator vi kommer in på! Ledda av GPS! GPS måste ha fått nåt fel de gånger den ramlat ner i golvet. Ställer in koordinater som inte heller stämmer. Och ibland säger rösten höger stället för vänster och vise versa. Vi kommer helt fel.

Åker ut ur stan och knappar in ny koordinat. Åter in till stan, kör fel och vänder samma tur igen. Åter förbi IKEA. Vilken trafik! En bro måste vi över. Vi väger 4 ton, bron har maxvikt 3,5 ton och max 3,20 meters höjd för fordon. Vi är 2,85. Ombyggnation vid infart till staden. Måste krypa fram. Kyrkan ser ut som Lunds domkyrka både fram och bak. Här skulle vi inte hittat utan GPS - men ändå blir det fel, hahahaha! Dimma i bergen och duggregnar.

Vi missade åter avfarten och får snurra runt ett varv till för att hitta rätt. Åter ut ur stan Koblenz. Till samma sväng. Samma IKEA och Lunds domkyrka igen. Hittar äntligen rätt när vi upptäcker att vi har nu bara ½ dieseltank kvar. GPS - rösten blandar fortfarande ihop höger och vänster kanske pga de många vägarbetena. Nu på rätt väg. Kl är 14.20. Genom mycket vacker allé kommer vi till Dausenau och vilar ut. Fin plats vi vattendrag.

Efter maten cyklade vi till gamla och fascionabla EMS kurort där våran kung Oscar II har en minnesplatta på trottoaren. En tur på drygt 3 km. Drack hälsodryck med mycket mineraler där. Hem och tvättade kläder i tvättmaskinen som var gratis, men det var hemskt vad tvätten luktade kraftigt. Den som tvättat före mig måste ha VRÄKT i tvättmedel eller sköljmedel som nu fastnat i våra kläder.

    Ser jag äntligen ljuset i tunneln????

I kväll gick vi till Mc Donalds för att komma ut på nätet. Jag jobbar så fort jag kan. Försöker leta upp var felet är när alla utskick jag sänt tidigare kommer tillbaka. Letar och letar efter felet. Strömstyrkan minskar snabbt. Det var ändock lätt att komma in på Mc Donalds WiFi. Vi spände fast vår nya GPS:n med "kattstrypare" av plast i ställningen vi har, eftersom den lossnar hela tiden och hotar att ramla ner liksom den gamla GPS:en gjorde. Speciellt vid alla gupp i vägen. Hållaren vi har är ju egentligen en hållare för mobiltelefonen och för liten och greppar inte fast ordentligt om den nya fina apparaturen. Nu har vi tyvärr en svart rand snett över displayen.         

*Fredag 16 oktober. Sätter mig ute och mailar nära receptionen. Ska visst gå bäst då. Kollat mail - mycket besvärligt och trögt att få in lösenorden. Hann inte göra alla ärenden men skickade mail till A på 3-årsdagen. Dyig och blöt mark där vi står. Skorna alldeles fulla med lera. Mycket knölsvanar i ån och långa pråmar och flodbåtar passerar då och då. Änder går i rader på gräset och letar mat med sina nedböjda huvuden. De går på rad. Ser lustigt ut. Får tips om att köpa gasolflaska på Bauhaus inne i Koblenz. Nej inte Koblentz en gång till! 

På Bauhaus hade de 11 kilos grå gasoltuber. De var billiga, kostade cirka 200:- i svenska kronor. På Schell i Trelleborg över 600:-, på ICA i samma stad tog dom 455:-. Ut ur Koblenz! Ner genom Moseldalen till Winningen. Allt är perfekt här som i ett dockhus med små hus och alla smala stenlagda gator. Vinrankor över alla gator och mellan husen. 

Cirka 3.000 personer bor visst här, men verkar helt dött. Här är det minsann ingen vinfestival. Den festivalen gick av stapeln redan i augusti månad! En traktor med folk på flaket som sjunger glada visor kör rundtur i den ”tomma ” staden. Kallt väder. Stela fingrar.Tillbaka till husbilen för en värmande kopp te och omprogrammering av GPS till Erden, men vi hamnar på Autobahn. GPS tog troligen den kortaste vägen. Nu missar vi en stor del av Moseldalen. Återigen börjar GPS slå av och krångla efter att ha funkat ganska bra i över en vecka. Vi måste bara skaffa en ny GPS! Försöker hitta Scleich - men hamnar helt fel uppe på en liten parkering på ett berg och genom en hel del trånga gator i uppförsbacke- vi kommer till Mehring Zellerhof. En gammal man med halvslutna ögon tar emot och tilldelar oss en bra plats vid vattnet.

*17 oktober. På Media Markt kunde vi lyckligt köra in på baksidan huset, gå in och köpa en ny GPS. Den nya som turligt nog var uppdaterad kostade 150 Euro = 1.400 -1.500 Sv kr. Kokar kaffe på parkeringen bakom nerdragen köksgardin, för här får vi egentligen inte stå med husbil. Kör ut ur staden Trier. Smalt och svårt vid möten. Mycket vackert, högt på krokig jättesmal väg  Fint, fint duggregn. Sovande små byar som passeras. Nästan inga människor ute, bara kor här och var och andra kreatur i dalgångarna. Kuperat landskap omväxlande med stora slättlandskap och det lutar ner mot en stor vägkorsning mitt i landskapet. Vi märkte aldrig att vi kom in i Luxembourg. Hamnade bara på en parkering. Handlade mjölk, ägg, grönsaker. Massor av folk handlar i stora välfyllda matvaruvagnar. Såklart: här är ju skatteparadiset nr 1!               Mjölkpriset i Sverige just nu: ? :-.  I Luxembourg 0,55 Euro per liter (importerad från Düsseldorf). Mjölkpris i Frankrike 1,10 E/l. I Spanien 1,39E/l. 1 Euro är cirka 9,40 svenska kronor.Tankat i Luxembourg för 0,96 Euro/liter = mindre än 9 kr /liter.

*Söndag 18 oktober.

Inga lastbilar syns idag, troligen på grund av körförbud söndagar. De står stilla på parkeringar här och var. Mycket vackert landskap i alla gula och gröna färgnyanser. Solen skiner och äntligen får vi värme och vi tar av oss yttertröjorna. Emellanåt rätt dålig väg, hoppar och skakar pga alla dåliga lagningar. Hitills ställt in GPS rätt idag. Troligen är vi på rätt väg? Svenskan som läser GPS – är det Katarina Sandström? Från TV-Aktuellt?

Hur många små franska tätorter som helst, med sina trånga gator och gränder. Fransmännen parkerar ofta på båda sidorna av gatan. Och drar in sina backspeglar. Många bilar har bucklor både här och där. Ibland står 4 bilar inklämda tätt, tätt efter varann i 3 parkeringsfickor.

En husfluga har liftat med oss här i bilen ett par dagar, ända sedan det dimmiga Lützen. Allt emellanåt har vi jagat den och velat ta kål på den. Ändå har vi inte ansträngt oss allt för mycket. Ibland har den satt sig på Brages flint, ibland på min uppnäsa. På natten stör den oss inte. Nu har flugan blivit en kär vän och fått namnet Gustav II Adolf. Flugan kom hit efter att vi besökte ”hjältekonungen” G II A:s minne.

Peppar, peppar - nya GPS har hittills fungerat klanderfritt.

Så bär det av uppåt och vägen smalnar av. Det går väldigt fort tycker jag med hastigheten och vi får mycket mötande trafik. Allt krokigare och smalare väg uppåt upp i berglandskapet. På min sida stupar det brant ner mot en djup dal och flod med bebyggelse. Försöker titta dit och fota men blir rädd och illamående med magont och det svartnar för ögonen. Måste snabbt kasta mig på golvet, precis framför kökslådorna. Det kränger av och an och skramlar i förfärligt i besticklådan. Ligger där ett bra tag tills vägen blivit rakare och bredare och illamåendet gått över.

Kollar temp: Ute 19-20 grader, på ett ställe 23 grader, lite senare 18 grader. Alltså svenskt sommarväder. Inne har vi 22.

Sängen ovanför oss har plötsligt lossnat och hotar falla ner på våra huvuden. Jag stiger upp och trycker fast den, den har väl hoppat ur sitt läge av alla gupp i vägen. Borde finnas en rejäl säkerhetsanordning tycker jag.

Nya GPS skiljer på betalväg och icke betalväg alltså typ Autobahn (motorväg).Vi väljer icke betalväg.

Stannar och tankar. Liten gubbe i liten grå bil märkt ”Picasso” ska oxå tanka vid sidan om oss. Klädd i brun stickad kofta och en keps. Är väldigt liten till växten och stapplar fram. Gubben som bara har en tand i munnen, pratar bara franska och ska tydligen tanka diesel. Han försöker flera gånger att tanka sin lilla bil. Vill ha hjälp. Bage säger han tror att farbrorn ska ha bensin och inte diesel till sin Citroen Picasso. Brage gav upp. Gubben gav oxå upp och körde vidare.

Massor, massor av rondeller, säkert passerat genom mer än 30 stycken idag. Kl är 16.40 och vi anländer till en så kallad ställplats, på fransk lantgård med gäss och kalkoner. Sol och varmt. 20 grader här. Men det är egentligen 23 ser jag senare. Äldre man tar emot oss, mycket pratsam men kan bara franska.

Flugan G II A flyger fram och tillbaka i bilen. Han fick plötsligt en väninna här inne i bilen, när vi kom till lantgården. Hon får namnet Gustava Adolpine för hon ser så spröd och finlemmad ut i sin vitpudrade peruk. Annat är det med Gustavs fru hemma i Sverige, den mer bastanta och jordnära Maria Eleonora. Vi anar att dom här båda är hungriga och bjuder på en bit tysk Stollen, på ett kaffefat så att de får sig lite till livs. De små liven.

Vi gick ut på promenad efter maten. Hade suttit ute och ätit för första gången i solsken. Men det var äckligt lerigt i gräset, så allt blev ganska kladdigt under stolarna och bordet. Och skorna. Kallt inne så vi kör igång 2 Watts kupévärmaren. Medan jag skrev dagbok satt Gustav länge på dataskärmens vänstra hörn och värmde sina fötter. Han satt kvar där när jag gick och lade mig. Gustafva Adolphine syntes inte till. Sitter väl och putsar sina långa

lockar någonstans.

*Måndag morgon 19 oktober och vi lämnar gåsfarmen. Dimma. Många kör utan lyse trots denna dimma!

Återigen lastbilstrafik idag.Vid lunchtid massor av långtradare i båda riktningarna. En blåmålad lastbil från Tjeckien, CZ, kör som en galning. Zickzackar mellan alla bilar i alla filer och kör hela tiden om alla andra.

Närmare halv tolv är det kaffepaus. Brage vilar ryggen på sin säng, medan madmoiselle Gustafva Adolphine vilar sig på min gula sidenkudde. Gustav håller mig sällskap i köksregionen, surrar runt och sätter sig demonstrativt i hemlängtan på kartan, på uppslaget över Tyskland. Där springer han fram och tillbaka mellan Leipzig och Lützen.

”Gustav och Gustafva, säger Brage högt, "intag Edra platser för nu bär he å”, vidare mot Le Grand Chewrin ut på landet med vida vyer.

För att ha lite att göra under dagens extralånga färd tänkte jag bocka av alla rondeller vi passerar. Det blev ju ganska många igår kom vi fram till. Man blir ju tokig på alla dessa rondeller. Är det ett bra sätt att hålla chauffören vaken med alla dessa rondeller? Annat klimat nu nära Valance. Grönare och varmare.

De fastgjutna kanonkulor i trottoaren ska nog vara för att förhindra parkering på olämpligt ställe. Nu börjar man se palmer i terrängen. Hittills har jag bockat av 65 rondeller.

4 runda utspyende jätteskorstenar på andra sidan floden. Kärnkraft? Ett barn avbildat på ena skorstenen. Barnvänlig kärnkraft?

*Tisdagen 20 oktober.

Promenerar lite i den vackra byn och fotar lite i de mysiga små gränderna. Köper bröd och mjölk och en karta över Spanien för 60 kronor. Så lämnar vi Anduze by. Vi kör på en jättesmal väg som bara är 4,1 meter bred, båda körbanorna tillsammans. Och mycket krokig. Hoppig väg genom byn. Trots det har man ändå gjort flera vägbulor. - Överkurs??

Gustav och en ny eldig spanjorska jagar varandra här inne i bilen. Hon presenterade sig aldrig, men jag trort hennes namn var Konkubii. Den veka Adolphine med sitt skadade ben kunde aldrig bli lika livskraftig och vacker som den nyss anlända spanjorskan. Gustav anförtror mig detta när han kliver runt i mitt hår.

Räknar rondeller även idag. Hittills har jag räknat 15 rondeller. Det är mycket att hålla reda på och koncentrera sig på. Varning för tunnlar! Men långa kalasvägar mot igår. 28,5 mil till Barcelona.

Plötsligt stod det två unga tjejer, en på var sida vägen, mitt ute i landskapet. Hade nästan som baddräkter på sig, men med längre ben. Men här finns ju inget vatten eller någon badstrand, sa jag till Brage. Efter ytterligare en sträcka ser vi nya tjejer, en del sitter på vita plaststolar iförda sina speciella attribut. De har alla korta kjolar, är kraftigt målade och visar mycket av bysten. Aha, det är flickor som säljer sig. Flera av dem är mörkhyade. Det finns små små avsticksplatser där de håller till, en och en ibland två och två. Ofta med en mobil i handen.

Efter en jättebacke, uppe på krönet, ser vi Medelhavet. Azurblått hav och mycket palmer. Nu är det äntligen dags för oss att ta av oss långbyxor och ylletröjor.

Gustav har suttit och sovit men nu vaknar även han upp.

Brage har försökt och försökt komma ut på nätet på sin mobil och använda Viber men det går inte. Han kan inte heller logga in på IPAD. Vi ringer till G som har flyttat till Hackney Whick idag = favoritplatsen. Vi kör till Spanien i morgon o hoppas på bättre WiFi-kontakt där liksom mobilfunktion.

Idag passerat inalles 51 st rondeller.

Brage och jag planerar för morgondagens resa. Det blir en sista långkörning i morgon.

*Onsdag 21/10.

Efter frukost och efterföljande morgonbestyr kör vi vidare på AP7 som ej är betalväg.

Här i Spanien har vi hittat några förträffliga flaskor att ha färskt dricksvatten i. Det är vatten man köper i 1 ½ liters plastflaskor. Blå till färgen och mycket stadiga med toppenfina vita skruvlock. De blir perfekt, med 3 st sådana flaskor istället för den där dunken vi förlorade utanför familjen N:s hus i Tyskland. Rätt vad det är kommer vi in på en cykelväg, vi missade en avfart. Framför oss på den ojämna mycket smala grusvägen cyklar en gammal man och en liten pojke. Vi följer efter 200-250 meter bland blommor och blader och trädgrenar som sveper längs bilens sidor och sopar även taket.

GPS hade sagt ”Håll till höger på Rue Andrenar Soreda”. Otroligt att inget annat möte skedde – men var ju en cykelväg. Vägen ledde oss ändock ut i en rondell!

Gustav har vaknat och är morgonaktiv i förarutrymmet.

Vackra blå berg, det blåser mycket så det svajar i bilen, Radarkontroller 90 km/tim här. Ny kurvig smal väg genom gammal by.12 grader ute. Här syns E på bilarna mer frekvent. Når gränsen med en betalstation? Nej det var parkeringsplatser, fick vi veta när vi gick och frågade, för alla affärer som fanns där. Alltså gränshandel.

Brage måste tanka och jag gick in på bensinmacken för att fråga efter den röd-vit randiga cykelskylten man enligt lag måste ha i Spanien.

Det blåser enormt, ja rent av ohygglig. Brage hann bara ta av tanklocket på bilen och läsa instruktionerna på bensinpumpen. Solglasögonen som han hade kört upp i pannan när han steg ur bilen blåste i väg utefter backen och ena glaset försvann ut i periferin. Han sprang efter glasögonen som åkte rutschkana längs hela den stora solbelysta lastbilsparkeringen. Men det var farligt att vistats där pga alla stora lastbilar som körde omkring. Han fick ge upp. Hann dock få tag i själva den kvarvarande bågen och återvände till tankningen. Det blåste så mycket att han fick dielsel på händer och träskor och bränslet for iväg på billacket runt tankhålet och upp på dörren. Jag gick och letade det urblåsta glasögat, men tordes inte heller vistas bland alla stora lastbilar.

Inte hade dom någon cykelskylt på macken heller, men jag fick en adress på en liten handskriven pappersbit, till en cykelaffär en mil bort. Gracias, gracias senorita. Köpte oss lite tröstegodis, främst till Brage. Choklad. Ganska god.

Diesel heter gazoleo A och kostar 1,109 Euro/liter. Några mil längre bort kostade det 1,129 på ett annat bensinbolag.

Grön affär markerad AKI (ett stort byggvaruhus) hade skylten! Av lättmetall. Skylten kostade hur som helst 32,95 Euro, alltså kring 330 kronor. Vi hjälptes därefter åt att sätta fast skylten med "kattstrypare".

Tjorvigt med olika svängar och avfarter på smala vägar. Några tunnlar och många vägarbeten. Inte sett en enda skandinavisk husbil eller husvagn. Ut på C25. Det luktar brända däck. Av någon annan bil än vår. Kalasväg nu i 25 mil. Tillåten hastighet här 120 km/tim. Vilka vägar man byggt!!! Viadukter och enorma broar. Tala om att man satsat på infrastrukturen i Spanien!

Hittills passerat 14 rondeller idag.

*Torsdag 22 oktober.

Vaknade halv 2 på natten av att det stormade. Bilen hurvades till. Brage flyttar så småningom om bilen lite längre bort till bättre plats.Ända upp till Cambrils kan vi se. Går tidig morgonpromenad på den långa sandstranden.V. Blåser fortfarande mycket.armt och vackert väder. Vi har en palm precis utanför dörren, som även ger skugga åt platsen för kylskåpet  

Brage fixade ute med vatten, avlopp, sladdar och cyklar. Jag sorterade i förråden under sängarna och plockade ihop alla kläder som skulle tvättas, samt de som stinker från förra tvätten. Stinker fortfarande tvätt- eller sköljmedel alldeles enormt.

Man köper polletter för en tvättmaskinen. För 1 ½ timme går det 3 plletter och kostar 3 Euro. Kan då köra 2 omgångar. Mycket fick jag handtvätta. Bla tvätta handdukar på tvättbräda som förr i tiden. Tvätt maskinen använder bara kallvatten, fast det var ljummet. Hängde all tvätten mellan 2 palmer. Det blåser ju mycket så det måste torka ganska fort.

Till receptionen innan de stänger kl 19 och köpte oss tre kuponger för internet. Ringde hem till K och E som är jätteförkylda. Därefter till G. 

Gasolen är nu avstängd, så nu går kylskåp och frys på elström och vi lagar maten på elplattan som vi har ute på ett litet bord. I morse bestämde vi oss att ligga kvar här minst en vecka och bara slappna av. Resan hit har varit jobbig på sina ställen och det har varit kallt och blåsigt ända tills vi kom hit ner förbi spanska gränsen. Av någon anledning har jag gäspat och gäspat hela dagen som om jag var jättetrött, vet inte varför. 

*Fredag 23 oktober. 

Jättevacker morgon ute. Trots att jag skyndade mig hade solen redan börjat gå upp. Det gick jättefort. På några sekunder så var den uppe ovan horisonten. I morgon ska jag vara uppe ännu tidigare och vara beredd med kameran.

Efter frukost gick vi längs den kilometerlånga stranden och jag plockade några fina stenar och snäckor. Hittade en rosa sten som såg ut som ett riktigt hjärta. Skickade ett sms till G och sa att hjärtstenen ska hon få den senare.

Brage började prata med killen i den jättestora husbilen bredvid. Paret kommer från norra England där han varit chef vid ett stålbolag och hon har varit sjuksköterska. Hon gick i pension för 9 dagar sedan. Vi började prata om våra respektive orsaker och resvägar hit. De var i alla fall jättetrevliga och visade oss att vi kunde skaffa en speciell dosa så vi kan ha internet närsomhelst utan att köpa in oss på olika ställen. Dosan ”Dongell” fungerar lika bra som internet hemma.

Vi fick kika in i deras husbil. Men så stor och dom hade till och med en enorm uppblåsbar gummiflotte inomhus!. En jättestor toalett där toastolen rymmer 100 liter. Problem att tömma. Måste föra över det i en mindre cistern först. Kladdigt!

Vattentanken rymmer 1 kubikmeter vatten.= 1000 liter = 1 ton! Har ständigt kopplad färskvattenslang. I den lilla shoppingbilen (dragen på en egen trailer) finns ett stort golfset och en egen tvättmaskin m.m. Tvättmaskinen måste lyftas ut när de åker och handlar. Längst bak i pyttebilen ligger då hundarna på shoppingturerna. De hoppar självmant dit.

Klockan är drygt 18 på kvällen och ute är det alldeles svart. Syrsor hörs spela. Inga gatlysen ens på campingen. Här inne spelar vi svagt klassisk musik från våra medhavda CD-skivor. Just nu Johann Helmich Roman.

Klockan 20.50 sitter vi för öppen dörr. Blåsten har avtagit så vi hör bara havets eviga svall lite på avstånd bakom sanddynen. Har löst internet tid för 1 timme. Hoppas att det fungerar  bra nu. Har förberett en hel del. I morse började vi även på vår spanska kurs. Vi tragglade igenom första kapitlet. Det var mest hälsningsfraser och de första enkla orden.

*Lördag morgon 24 oktober.

Hade ställt klockan på ringning kl 7 och hann ut på stranden och tog några bilder, men kom på att jag måste ha ett kamerastöd. Det uppochnedvända golvmoppen fick duga.Vi knallade ut i gryningen. Brage i sin tomteröda morgonrock. Gick längs stranden en dryg timme. Mulet men med mycket vackra strimmor på himlen. Vi var ensamma på stranden. Hemma kördes alla bilderna in i datorn. Tog säkert bort två tredjedelar pga dålig kvalitet och sned horisont. Solen som hade varit så vackert röd blev på bilderna gulvit och molnen suddiga. Inte alls något bra resultat. Måste lära mig kameran bättre, det är då ett som är säkert. De blev lite rå luft så vi stängde dörren och körde i gång 2 KW:aren.

Cyklade till Cambrils. Det tog 1 ½ timme dit. Lätt att cykla på fina avskilda cykel- och bilbanor. En jättestor handelsträdgård med övervägande palmer. Och vilka palmer sedan. Jättestora som säkert fordrar lyftkran och specialtraktor för att frakta bort. Ett olivträd stod där, jag tog en svart oliv och smakade på den men det var inte alls gott. Och fruktsaften blev lila på fingrarna.

Ganska tragiskt är att se de tjejer som ibland sitter lite här och där längs vägen, ofta på en plaststol under ett par palmer och med en mobil i handen. De har lårhöga svarta stövlar med sylvassa jättehöga klackar, mycket korta kjolar.Långt hår och mycket målade. De sitter under en skuggande palm, en bil kan lätt stå bredvid. Ibland så stor plats att en lastbil kan stå där.

I Cambrils fanns fantastiska cykel- och promenadstråk alldeles nere vid havet. Under stora palmer. I flera av palmerna satt gröna papegojor som tjattrade och förde liv. Fruktrester från  dadelpalmernas gula frukter låg på marken under papegojornas träd. Mycket folk ute och gick med sina småbarn och hundar. Hundarna är ofta av den lilla vita rasen som heter irish terrier. 

I värmen blev vi törstiga och beställde var sin öl på ett gatucafé. Vid ett bord bredvid satt några som pratade svenska. Det visade sig vara en fast boende familj här sedan 25 år tillbaka. De hade nu besök av sina vänner. Vi pratade några ord med dem. Den ene mannen trodde vi var från Skellefteå, för han hade en gång jobbat där och tyckte sig känna igen dialekten. På tillbakavägen var alla gångbanor, cykelbanor så gott som tomma på folk. Dagens siesta har infallit! Alla papegojor hade även tagit siesta.

Vi tog in på en liten vägrestaurang för en bit mat. Det var inte det lättaste. En fotbollsmatch visades på TV:n och den ensamma tjejen hade många kunder att betjäna. Den kraftigt överviktiga och lätt svettiga tjejen med sin svarta fläta på ryggen, flängde fram och tillbaka. Hon tittade inte ens åt oss. Vi stod där i 10 minuter och väntade innan hon kom fram till oss. Ingen annan hjälpte henne heller trots att vi såg flera personer bakom skynket ute i köket. På färgbilder uppe under taket kunde vi se maträtterna. De flesta kostade 7 Euro. Vi bestämde oss för revbensspjäll. Gick ut och satte oss. Drycken kom ganska snart men det tog 40 minuter innan maten kom. Då var det inte alls vad vi hade beställt. Vi fick en slags kallopps med ben. Ganska torftigt. Och på tallriken låg 1 1/2 intorkad potatis var. Inga grönsaker alls och ingen salladsbar fanns heller. Men det var mycket sås på tallriken. Det röda köttet på benen var dock ganska gott och såsen likaså men potatisen var helt misslyckad. Som om den grillats för några dagar sedan, därefter legat och dragit ihop sig och skalet nu är alldeles för stort. Jag gick och frågade om vi kunde få bättre potatis men vi fick 6 bitar pain riche istället och det var nog så bra, för nu kunde vi få i oss all den goda såsen.

Vi blev mätta och betalade 15.60 Euro för det hela alltså kring 150 svenska kronor. Brödet behövde vi inte betala. Ett ställe som detta hade varit ett mycket bra exempel för tv-programmet med den svenske kocken som åker runt och inspekterar och hjälper olika matställen i Sverige. Han hade definitivt inte gillat detta. Inga grönsaker!

Lite om våra engelska grannar. Och om mina fördomar. Vi kom hit en eftermiddag och parkerade framför ett jätteekipage. En stor svartglänsande husbil stor som en buss. Två olika delar på bilen kan skjutas utåt så att utrymmet inne blir större. Husbussen har massor av slangar och sladdar som ligger på marken. Elkablar och vattenslangar hit och dit. Bakom husbilen finns en stor trailer med en liten extrabil. Den är gulgrön och pytteliten och har små svarta tassar målade längs hela sidan. Inne i den lilla bilen ligger en stor trunk med golfklubbor och bak i bilen en tvättmaskin. Mannen kommer ut. Jag säger till Brage att jag tror det är en gammal rockartist som äger bilen. Han är inte särskilt stor till växten och i dryga 60-årsåldern. Har mörka glasögon och håret är tunt, axellångt och lite flintis. Han har en spretig mustasch. Lite ovårdad på förmiddagen och pratar en hel del. Saknar ett par tänder i underkäken. Han presenterar sig som Brian för Brage och pratar engelska med någon slags amerikansk brytning tycker vi. Men glad och skrattar så att kulmagen hoppar. Jo men nog är väl det här någon gammal engelsk eller amerikansk popartist alltid! Nån som tjänat stora pengar och nu i övre medelåldern vill dra runt på vägarna i Europa! Tror jag.

Så småningom kommer hans fru och presenterar sig. Samtalet kommer snart in på vilka vi och dom är. Det visar sig att han varit förman på en styålindustri i Leeds och att hon som sjuksköterska gått i pension för 9 dagar sedan. Detta är deras förstya tripp och de planerar att övervintra längre söderut närmare Malaga. Den flådiga bilen har han köpt billigt av en miljonär. Inne i bilen har de en jättestor uppblåsbar gummibåt i sovrummet som hon snubblar över jämt och ständigt. - Det var i alla fall inte någon avdankad popstar  som jag trodde.

Hennes make tycker att hon är en duktig navigatör och kartläsare. Han kör och sitter som en kung i den superflådiga chaufförsstolen. De har två små söta hundar med sig. En hanhund  - Jack och en honhund - Ellie. Den äldre hanhunden är mest trött och slö och vill inte så mycket annat än att ligga på sin blå filt och njuta av vädret och livet. När paret lastat ut tvättmaskinen och golfklubborna ur lillbilen så hoppar hundarna in längst bak. Ett superbra utrymme för dem. Herrskapet klämmer in sig i den lilla sardinburken och kör till närmaste affär och handlar. 

Hela tiden måste de ha färskvattenslangen kopplad för ständigt inflöde av vatten till sin bil. Deras vattentank rymmer 1 kubik, alltså ett ton vatten!

Första kvällen dom anlände skulle hon " put the kettle on"  och då gick propparan på löpande band. Likadant när dom skulle ha värme i husbilen. Säkringen gick även när dom skulle använda varmvattentanken. Men allt är ju så jättestort och säkringarna i elskåpen är bara på 6 A. Personal fick komma hit flera gånger och fixa propparna. Till slut lämnades luckan till elskåpet olåst med hänglåset kvar i låset.

 

*Tisdag 27 oktober.

Sedvanlig morgon med strandpromenad. Möter den runde mannen igen som är så glad. Han har sin två små hundar med sig. Himlen är gråtung men det är lite varmare idag. På tillbaka vägen spricker himlen upp lite.

Vi ser nyheterna på BBC news. Där tar man bla upp om den tilltagande flyktingfrågan i Serbien och påvens uttalande om hur katolska kyrkan ska agera för kvinnliga präster och de äktenskap som lett till skilsmässa, men där parterna därefter hittat tryggare och stadigare förhållanden och att få lov att gifta sig igen. Över 300 döda i jordbävningen i Afghanistan. Att leva det här livet gör att man inte riktigt vet vad som händer i världen runtomkring. Vilken tur att vi fick igång TV:n!

Grannen har fått yrsel och åkte till doktorn i morse. De var borta drygt 3 timmar. Innan de for lyftes de små vita hundarna in i bilen. De är som små prinskorvar med de sträckta benen rakt fram, så de såg ut som små stenstoder när de lyftes in dem i bilen. När grannarna återvände berömde de den spanska sjukvården.

Problem med internet igen! Vet inte vad det är. Jag skickade återigen första sidan till alla. Men inga bilder. 

*Onsdag 28 oktober.

Mycket varmt i natt och vi vaknade av att det regnade tidigt i morse. Klockan 8.15 och det är ljusan dag ute. Vi pallrar oss upp och ut på stranden. Kameran med mig och fick bättre foton idag.

Vi stack iväg på cykel för att köpa en hylla som Brage tänker sätta ovanför sin säng. Innan vi åkte höll vi en liten spanska lektion. Mycket konstiga uttal och mycket skratt.

Jag ska köpa batteridrivna cykellysen fram och bak till min cykel samt en cykelkorg. Satte oss på ett cafe och beställde ”dos cafe con leche”. Alltså två kaffelatte. Gott. Satt länge där och Brage ringde med hjälp av cafeéts WiFi till sin bror.Det började blåsa kallt och dessutom kom det snabbt stora regndroppar.

*Fredag 30 oktober.

En timmes promenad på stranden. Soluppgången sker alltid lika snabbt. En vacker vy med månen ovanför bebyggelsen. Nästan ett religiöst förtecken över bilden. Alltid lika förväntansfull innan jag laddat in bilderna från kameran. Nej fotona blev inte alls bra idag. Kasserade de flesta. Fortsätter jobba i datorn. 

Min man vill gärna vara ledig varje dag från sin spanska lektion, trots att vi bara avsatt 1 timme per dag. Han tog cykeln och ryggsäcken och åkte ut på en tur. Efter ett par timmar kom han hem, gående hela vägen från tätorten säkert 2,5 km i den stekande solen. Han har fått punktering på framhjulet. Efter att ha tagit en öl på Bubas och därtill fått oliver, en slag små korvar och små knapriga bröd, gränslade han cykeln och skulle åka hem. På ryggen hade han ryggsäcken full av tomater, grönsallad, potatis och goda spröda sockerkringlor. Men något kändes fel - framhjulet var alldeles platt. På den nya fina engelska cykeln från i våras!

Försökte själv komma in på INDIKO (släktforskning) på Umeå universitet. Men det fordrades nerladdning av nytt Java-program. Försökte men blev stressigt pga timmen snart är slut. 2 minuter saknades innan programmet blev klart nerladdat. Då tog den köpta timmen slut! Typiskt. Äsch.

Kokade kaffe och vi tog var sin god sockerkringla som tröst. När han lagade däcket tyckte Brage sig se en ytterst liten spik som satt i gummidäcket och in i slangen. Men det visade det sig vara en mycket kraftig tagg kanske från en rosenbuske eller någon av de kaktusar som ofta kantar vägen.