En hel del bilder har låg kvalitet pga att de är tagna genom bilfönstret under färd!

1 - 31 mars 2016

*Tisdagen 1 mars. Jätteskönt med en morgondusch. Men duschen var felkonstruerad för både morgonrock och handduk blev genomblöta fast de hängde på kroken längst bort. Vattenstrålarna for åt alla möljiga håll och kanter.  Ljuvlig morgon med sol och svalt luft. Fåglar kvittrar och tidigt i morse  kunde man höra koltrastens vackra sång. Gör en lista på vad vi ska ha på IKEA. Kör genom allt fler rondeller och mer folk är i rörelse, liksom mer trafik. In på smala gator, IKEA kan väl inte ligga här? Allt smalare gator och mitt i stan? Kommer snart inte genom den trånga gatan. Måste vara fel GPS-koordinat. Vi stannar och söker ny. Det IKEA vi sökt visade sig ligga på Mallorca! Kör ut ur stan och skrattar. Mot Malaga och IKEA som ligger DÄR! Flygplan kommer in lågt här. M-B träffar bekanta hemifrån just när vi ska gå ut från IKEA restaurangen. Världen kan vara liten ibland.

Ser nu Fuengirola. Vägen går neråt i en mycket lång backe till stan. Vackert landskap här, kuperat, grönt, träd och buskar. Apelsinodlingar syns nu igen. Kommer till Camping Bouganville kl 16.15. Får stå efter varandra på en knepigt anlagd camping. Gick runt och pratade med några svenskar som bott länge här. De berättade att pinjeträden här var besprutade mot ”caterpillars”. De mycket giftiga maskarna som finns i pinjeträden och som senare omvandlas till fjärilar.

Köper 1 dygns WiFi för 4 Euro. Vi spelar spelet Sequense även denna kväll. Åter igen vann A och jag (Anita).

.

*Onsdag 2 mars. Liten morgonträff på grusplanenom angående vad vi ska göra idag. Molly måste badas, klippas och borstas först av allt. Hon blir så fin! Vid lunchtid lämnar vi Bouganvilla. En fransman var irriterad för att han inte kunde komma fram pga att vi stod där vi stod, men han visste mycket väl sedan igår att vi skulle iväg vid lunchtid. Han kan inte backa sitt jättestora ekipage och vill att vi ska åka iväg med våra husbilar, på en gång. Han är kinkig och otålig.

Mycket trafik rakt genom Marbella. Till HRC, Hard Rock Café, där Brage ska införskaffa sin obligatoriska T-shirt , med det klassiska trycket, till sin samling. Färgade killar står alldeles inpå bilarna i vissa korsningar och försöker sälja saker eller putsa bilfönster när trafiken för en stund står stilla. Brage gick in på HRC och köpte tröjan. Vi står faktiskt inne i en slags rondell. Två poliser patrullerar men går bara förbi. Vi har nu 49 km till Ronda. Vägen går uppåt, uppåt och är mycket krokig.Träden blommar gult, troligen mimosaträd. 

Enorma berg och canyons. Rasrisk från bergskanterna. Det har rasat mycket på en del ställen. Vägdosering däremot väldigt bra. Vi kommer in i en stad där gatorna går uppåt och nästan alla tvärgatorna till höger är avstängda trots att GPS säger att vi ska köra där. Liksom att det här är enkelriktat men inte på GPS. Konstigt!

På en bakgata hittade vi Mercadona (supermarket) med parkeringsmöjlighet vilket var fantastiskt fint. Handlar mat och vatten. Men fruktaffären intill med sina apelsiner hann stänga för sietsa medan vi var inne på Mercadona. Återvänder till Mercadona och köper 5 kg stora saftiga apelsiner i en stor nätpåse, för 4 Euro, cirka 40 kronor.

Vi kör vidare med våra husbilar via en bakgård och passerar en massa sopcontainers i grönt och blått, och viker av tvärt mot vänster in på en annan mycket smal väg. Hur tokigt det än var så hittade vi ut och fann vägen till Camping El Zur. Under färden på de krokiga vägarna har alla lösa saker ibilen farit runt runtomkring. T-sprit (till spritvärmaren) har läckt ut, men alla de andra plastflaskorna är dessbättre hela och korkarna på, av den omilda behandlingen. Det var sent så vi gick till campingens restaurang och beställde tapas. Vi fick var sin tallrik med  "mixed tapas".

Bland annat fick vi vaktelägg i en mycket god och kryddig kall sås,  samt en jättegod och knaperstekt fisk, som här kallas "sardinas". 

*Torsdag 3 mars.

A och Brage cyklade som vanligt iväg ner på stan som och rekognoserade. Under tiden lagade vi lunch. Idag hade vi tänkt äta en riktigt skandinavisk sådan. Potatis och inlagd sill och med hårdbrödmackor, allt inköpt på IKEA igår. Så tog vi en härlig promenad ner till staden Ronda. 

Lilla Molly pinnade på så gott hon kunde.

Vi gick till ner och över den berömda bron. Bron är flera hundra år gammal och 125 meter hög. När man står på bron och tittar ner, ser man ovansidan av de fåglar som flyger in och ut ur begsskrevorna eller under brospannen. Mysiga gränder och tittade in i mysiga små butiker med lokalt tillverkat hantverk .I en liten brödbutik köpte världens godaste äppelmunkar. I den vackra kvällssolens sken promenerade vi hemåt. Det blir kväll och mörkt när vi går hemåt. Det går en nattvakt på campingen, helt allena där ute i mörkret.

Vi besökte Spaniens äldsta tjurfäktningsarena. Belägen här i Ronda. Byggd i slutet på 1780-talet. Hemmmingway, författaren, var ofta här på besök. Och Orson Welles, skådespelaren, ligger begravd här. En av de berömdaste matadorerna heter Cayetano Ordonez, kallas El Ninjo de Palma, men den störste av dem alla är Manuel Laureano Rodrigues Sanchez även kallad Manolete.

Fast å andra sidan är det ingen oss fyra som gillar tjurfäktning.

Går runt lite i gamla staden och köper återigen de goda äppelmunkarna av killen på hörnet, såsom vi gjorde igår kväll. Nu ska vi hem och spela "Seqvens" igen.

*Fredag 4 mars.

Sol och vackert när vi kör vidare. Mycket djupa raviner. Blir en krokigare väg än vi tänkt och planerat. Men mycket vackert och kuperat landskap här. Förvånansvärt att man inte ser kreatur, vi ser endast betande får lite här och där. Helt plötsligt ett stort slättland. I det klara och fina vädret kan man se hur långt som helst, säkert flera mil. En enorm nerförsbacke med 7 % lutning enligt skylten vi passerade. Hittar säker plats att stanna och fika på. Vi sitter på kantstenen och en hink och förfriskar oss.

Kommer till Sevilla - och mitt i all trafiken står färgade killar som säljer något. Kort? Lotter? Vilken farlig arbetsplats! 

Mycket trafik med 1 km lång kö. Kryper sakta framåt. Brage säger att vi är drygt 600 mil hemifrån och har 10 mil kvar till Portugals gräns, samt 25 km kvar till El Rocio som ligger norröver. Ser bokstäverna SF på himlen som bildats och blivit kvar efter några flygplans avgaser. F:et är lite mera otydligt och diffust. Men ändock. 

På eftermiddagen kom vi fram till El Rocio. Kör bort till campingen och checkar in och ställer oss sida vid sida. Fin camping med träd och häckar mellan platserna. A och Brage skyndar sig ut per cykel för att rekognosera. Under tiden lagar vi damer mat. En riktigt skandinavisk sådan. Kokt skalad potatis med inlagd sill, kryddig turkisk yoghurt och knäckebrödsmackor! Till efterrätt bjöd M-B på glass, chokladkaka med chokladriv.

Herrarna tyckte det var svårt att cykla i den fina sanden. Här finns  inga egentlliga gator, allt är bara sand.

På kvällen spelade vi Seqvens där M-B och Brage vann med minsta möjliga marginal. 

*Lördag 5 mars. 

Brage cyklade med  A och köpte bröd. Sol, sol, sol.

Frukost. Jobbat lite på bloggen. M-B tvättar idag. A och Brage pressar apelsiner för hand. Det finns ju några kilo att pressa! Efter lunch promenerar vi in på den sandiga "vägen" till staden El Rocio. Vi går in och ut ur små butiker. Idag firas ett helgon som räddat staden undan araberna för länge, länge sedan. Därför är det en stor kommers och mycket folk i farten. Men nästa helg beräknar man att det ska närmare 1 miljon pilgrimmer hit. Svårt att förstå för oss. En sed som började 1653 med att jungfrun av Los Rocinas  räddade staden undan araberna. Högtiden kallas Romeria de El Rocio, eller bara Romeria. Man går till kyrkan med gröna bladbuketter fastbundna på 1 meters träpinnar. 

Vi gick omkring lite  och avslutade med att åka hästdroska. Hemkomna lagade vi mat tillsammans. Potatismos som M-B gjorde helt från grunden. Till det biffar biffar som jag lagat till. M-B lagade chokladsoppa/pudding som var väldigt god. 

Satte mig vid datorn, men var så jättetrött – kunde inte jobba.

*Söndag 6 mars.

Vi tar farväl av M-B och A som åker vidare upp mot Madrid. Vi ska köra in i Portugal. Härligt väder. Passerar gränsen till Portugal vid en turistinformation och även en polisstation vilken dock har stängt. Anmäler oss på turistinfot som informerar att vi kommer att bli fotade 100 m längre fram, innan vi kör in i landet, av kameror som sitter högt upp. Registreringen lär gälla en månad. För vad begrep vi aldrig?! Vackert och grönt landskap. Många träd i lila blom. Mimosa i gult hela vägen. Kraftigt röd jord. Passerar gränsen vid 13-snåret. Smal, inte så bra betongväg. Hoppigt, skakigt. Massor av prästkragar o blomsterängar i gult och vitt. Här var det verkligen vackert. Nu syns havet till vänster. Stannar och tankar Gasoleo A = diesel.

Anländer till Camping Formosa. En skåning sittande på en stol kollar in när vi ställer upp bilen, kommer på en gång och ger oss en massa tips och information. Mycket trevlig man.

Går och köper tvättpolletter. Tvättar all tvätt vi hade i duschutrymmet samt alla mattorna. Jättefint med fyra toppenfina och nya maskinenr av märket Miele. Allt kostade 5 E för vanlig tvätt, i 60 och 90 graders varmt vatten. Det finns fantastiska torkhallar och det blåser så tvätten torkade fort. Eftermiddagen går fort för det måste städas i bilen oxå.

Brage köper vatten i närbelägna affären. Kontaktar G som ska på festival i morgon: internationella kvinnodagen. Där ska ska hon lyssna på Kaitlin Morán.

*Måndag 7 mars.

Kallt och blåsigt idag.Tog de resterande 3 mattorna ur husbilen skrubbande med såpa. Brage hjälpte mig att skölja dem, vi gick till biltvätten med dem och spolade med kraftig vattenstråle. Det gick mycket bra. Hängde dem på tvättlinorna i den toppenfina torkhallen. Därefter tog vi en promenad ner genom gamla stadsdelarna ner till ”stranden”. Många av husen är kaklade på utsidan i alla möjliga färger och mönster.

Just nu är det ebb med båtar långt ute i vattnet. 

Vi tittade in i flera små butiker. Mest kläder såldes. 

På tillbakavägen hade floden börjat återvända. Kallt och blåsigt när vi gick hem.

På kvällen prövade se ”Veckans brott” men det bröts av. Tänkte jobba i datorn, men det funkade inte alls med internet. Istället började jag som förr i tiden, att skriva vykort.till vänner och bekanta.  

*Tisdag 8 mars. Internationella kvinnodagen

Vaknade 7.30. Det är ju engelsk tid här i Portugal. Efter sedvanlig frukost sätter jag mig och läser klart "Lärkans flykt”. Jag tycker boken var charmig. Idag är det sol och molnfri himmel. Vi beslutar att stanna här på campingen några dagar till.

Vi tänker oss ner på stan och handla lite matvaror idag. Utanför sin husbil satt skåningen i solhatt och solgalsögon Vi pratade med honom och fick veta lite om den här staden. Och om nästa stad som heter Tavira. Vi går genom ett område med masor av tomma hyreshus. Kommer in på kyrkogården!! Här begraver man sina nära och kära i murade väggar. Nästan alla har en bild av den döde. En för trakten betydelsefull man och hans hustru ligger i 2 jättelika svarta marmorkistor. Mannen hade varit högt uppsatt i samhället och grundare till campingen vi står på nu, som nu drivs av hans 2 döttrar. De gamla blev otroligt rika. 

Till hamnen och kvarteren där husen är småmysiga. Fast inte alla är så fräscha. Tog öl och var sin omelett m skinka och grönsaker. Jättegott. Och en stor portion fick man. Ometletten var säkert gjord på 3 ägg var. Allt kostade 120 svenska kronor.

Vi gick runt lite och fotade fiskebåtarna längst ute på en pir. Kollade ebb och flod. Vattnet strömmar nu snabbt. En lite grå krabba klättrar på en sten, kravlar sig tillbaka ner i vattnet igen. 

Vi vandrar upp genomm stan och hem till husbilen. Nu är mattorna torra och vi lägger in dem. Vilken härlig känsla. Vi lagar till blomkålssoppa och ostmackor. Efter maten ser vi så småningom ”Veckans brott”, men datorn slår hela tiden av och på. Det tar mycket lång tid att se avsnittet.

*Onsdag 9 mars. 

Frukost, men idag blev det inget färskt bröd - gräddningsmaskinen strejkade i morse, sa biträdet i affären. Brage får köpa gårdagens bröd för halva priset. Ja det går väl bra det med. I dag ska resa till Tavira. Med tåg. Kollar kartan noggrannt för att memorera Tavira gamla stad. Skriver inköpslista, tar ryggsäck, jackor med oss. Stationen ligger 300 meter bort. Tar 9.30 tåget. Färdtid 10 minuter. Mycket folk åkte, så vi hann inte betala biljett till konduktören som såg oss men han stod för långt bort. Så vi åkte alltså gratis. 

Vi gick av på den Andra stationen, gick tvärs igenom staden och åkte sedan hem från Första stationen. Mysig stad. Många hus är oxå här kaklade på utsidan.Små gator, kyrkan, fint torg, exotisk trädgård med många olika sorters träd och blommor. 

Caffelatte på ett kafé. Vi ser mycket pensionärer från norra Europa, men även ett förälskat ungt svenskt par. De satt intill oss på serveringen. Avslutar dagen med att handla på LIDL. Vi åker hem med tåget från den Första staionen stationen pga vi har så mycket att bära. Denna gång hade vi köpt biljetter!! Hemkomna mötte vi skåningen, han frågade vad vi tyckte om Tavira. Jo en härlig dag var det. Och en mycket fin stad. Små smala gator, små butiker, lugnt, trevligt folk – dessa portugiser. 

Och så har vi förstås den store fotbollsspelaren i Portugal: Ronaldo.

*Torsdag 10 mars. Skåningen är på återbesök i dag i Faro, 30 km bort. Kontroll av höften som han opererat för 6 veckor sedan efter ett fall på halkiga gatstenar här, utanför LIDL. Vi lämnar hälsningar och tack för alla tips via en annnan skåning som stannar till o pratar med oss. Han känner skåning1 väldigt väl efter några år här på campingen.

Vi kör vidare och ser havet då och då. Stopp på vägen - lång kö, pga reparation av vägen och asfaltomläggning - timslång kö. Vi slår av motorn och väntar. Snart i Albufeira. Där ser vi bara hotell och affärer, hotell och affärer och trafik.

Stannar vid 13-tiden på P-plats i stan och fikar. Går en liten sväng och sträcker på benen, Men detta är inget fint ställe. Vi ska köra vidare när vi ser att någon har gjort en jätteknasig parkering mitt i avfarten. Albufeira är stort! Mycket rondeller. Kommer till havet via en jättesmal byaväg.

Vi kom in på campingen precis i sista stund. En engelsk bil fick köra vidare eftersom vi fick den sista platsen, alldeles vid infarten vid en alldeles gul mur. Soligt och ganska varmt. Satte oss ner och bara njöt av att sitta där i solen. Och koppla av.

Brage stack iväg på cykel. Började skypa med M, Ch och A. Svårt prata pga glammig lokal och några som spelade smällande spel med hårda klot och var högljudda Jag bad dem vara tysta i 10 min. eftersom jag inte hörde något på Skypen. Och jag var ju faktiskt först i lokalen. De blev sura och gick ut. Brage kom och pratade oxå med M, Ch och A 

WiFi fungerar bäst där i samlingslokalen. Så vi ringde även G därifrån. Strömmen tog slut och jag fick avsluta för dagen. Hem till husbilen och lägger mig och sover gott hela natten.

*Lördag 12 mars.

Sol och vackert. Brage tvättar husbilen utvändigt med en hink och städtrasor. Jag blev sittande med den svenska kvinnan här intill. Hon är 10 år yngre än sin man. Han är förkyld ochj ligger nerbäddad inne i husvagnen. Hon är mycket pratsjuk och jag känner att jag skulle vilja gå. Men vi pratade om våra yrken, hon är oxå sjuksköterska och har suttit på 1177 i Gbg-trakten. Hon har gått en hjärtutbildning i Skövde, där jag gått min grundutbildning, så det blir mycket prat om jobbet trots att hon ett par gånger säger att den tiden är förbi. Men hon återkommer hela tiden till ämnet: vår generation - nya generationer sjuksköterskor.... Hon berättar om sin mans sjukdom. Helt tätt på ena sidan i sin carotis (blodkärl på höger sida halsen). Ändå har han kört bilen hit ned - men max 25 mil/dag. Helt otroligt  och samtidigt hemskt. Vi pratade om barn och barnbarn och hon visade bilder på yngsta barnbarnet (7dagar gammalt). 

Går till sociala rummet och tar datorn med mig. Fortfarande är det lördag 12 mars 2016. Brage kom och läste IPAD och gamla svenska veckotidningar som låg där på en hylla. Han hade med sig kaffe och en macka. Satt alltså och skrev bloggen för februari, där i stora samlingsssalen. Gick galant och jag hade snabb uppkoppling hela tiden. Detta ställe heter Parque de Gaé, Pera.

*Söndag 13 mars.

Jag skriver hela dagen. Bloggen blev dock ej klar. Det krånglar med bilderna och jag får börja om flera gånger. Det är varmt ute idag. Kvinnan och henns make bredvid oss är mest inne i sin husbil hela dagen. De har två hundar där inne, en väldigt liten och söt brun hund, men den nafsar och biter gärna folk, Och så en stor hund, en shäfer. Honom rastar dom bara 2 ggr / dag. Annars ligger han bara inne. Stackarn. Han haltar ordentligt.

Ett kort tag pratade Brage och jag med henne. Hon och hennes man skulle lämna in sin bil (äldre modell) till reparation här i Portugal. Den är påverkad av väder och vind och solen och har farit illa i karossen. De ska låta renovera den utvändigt nästa vecka för cirka 3.000;-,  låta lacka bilen och putsa upp den ordentligt. Brage hade hört talas om sådan behandling av husbilar – att man kan få det fixat ganska billigt här nere. 

Under dagen har Brage varit ute och cyklat. Han for iväg till nästa stad, det var lätt nerförsbacke.Han hade sin nya glänsande öl-burks-ögle-hatt på sig. Och sina träskor förstås. På hemvägen fick han häng på en tävlingscyklist och trampade på som bara den. Men när dom kom en bit upp i backen  fick Brage släppa, för tävlingscyklisten var en för hård nöt att knäcka.

Efter maten försökte vi se TV. Men det hackde bara. I morgon reser vi vidare.

*Måndag 14 mars.

Åker vi iväg från ställplatsen med de gula murarna. Vi säger Hej då! till damen och krya på dig till maken som fortfarande är inomhus. Soligt och vackert. Färden går mot Pera. 

Mycket smal väg. Kommer ganska snart till sandstatyerna FIES. Går runt och beskådar dessa konstverk i sand. Teamt är musik. Fantastiskt. Här hittade vi the Beatles, fast dom var inte så lätta att känna igen. Den sångerska som mest förknippas med Portugal är Amalia Rodrigues, 1920-1999. Oerhört älskad och populär även i Spanien och Brasilien. Hon sjöng FADO,  vilket var de fattigas och utslagnas sånger. Ordet saudade betyder svårmod. Amalia utvecklade och förfinade fadosången.  Hon var även skådespelerska.

Det är grönt och fint landskap här. Ställplats efter rondell- 500 meter längre fram till höger sida, men vänster enligt GPS. En engelsktalande tjej tar emot på ställplatsen som heter Aromas Falesta, Silves. Vi ställer upp bilen och hinner bara ställa ut bord och stolar så kommer en ung man och säljer apelsiner. 5 kilo i en orange nätpåse vid dörren. Kostar 4 Euro. Priset för denna camping är 32,50 för 5 dagar = 6.50/dag MED ström på 6Watt. Tvättmaskiner finns i receptionen, 4 maskiner av märket Miele. Fantastiskt bra priser. Kostar 4.50 Euro /tvätt. Dusch kostar 50 cent för 5 minuter.

Brage har varit och cyklat till Silves. In till staden och upp till gamla fästningen. Jag har hört ett slags klapprande ljud som jag känner igen som storkljud, men reflekterade inte närmare över det, men tyckte det var konstigt.

Vi åt den tilllagade kyckligen. Till det couscous och turkisk yoghurt. När vi satt och åt såg jag något som rörde sig ute på den gröna ängen en bra bit bort. Det var för stort för att vara vita hönor. Tog kikaren men såg inte riktigt bra. Gick ut och tittade, jo det var storkar! På en gård här intill på avkapade palmer. Det blåser kallt. På kvällen sitter vi och tittar på kartor och vägar över Portugal. Februaris blogg KLAR – äntligen!! 

*Tisdag 15 mars.

Silves är en mycket gammal stad, invaderades på 700-talet av morerna (araber). Staden är byggd upp efter en brant bergssluttning, var en gång huvudstad i Algarveregionen. Idag bor cirka 38.000 invånare där.  

Vi promenerade till gamla stan i Silves. Man säljer jättefina handarbeten, dukar, smycken, virkade barntofflor. Jättefint hantverk. Många små butiker överallt, jättefin keramik. Vi gick högst upp på stadsmuren, ner genom fascinerande gränder. En frisör med otroligt gammal utrustning hade sin lokal alladeles ut mot gatan. Taket hotade ramla ner över hans två frisörstolar. Inga kunder. Han satt på en stol och väntade. Man kunde inte se något inne i butiken av tex schampo, pomador, kammar, speglar osv. Över ena stolen hängde en hårklippningsapparat av annu dazumal. 

Kom snart förbi en annan spännande affär. En mycket gammal man i en mörk och ruffig affär sålde begagnade skor och mycket gamla varor lagrade på gamla gröna militärställningar.Han betjänade just nu två kvinnor som handlade. Vi gick runt och gapade. Så gamla varor!

Och en massa gamla kartonger på hyllor upp efter väggarna. Oj vad jag skulle ha velat ta bilder här.

Vi blev sugna på kaffe. På en av stolarna låg Peppsi! Ja han var då så lik Peppsi att vi hajade till. 

*Onsdag 16 mars.

Idag är det vackert väder när vi åker på en dagsutflykt ner till staden Sagres och Cabo de san Vicente. Cabo San Vicente var en tidigare en fästning som fått sitt namn Vicente efter en martyr från 400-talet. Fyrtornet på Europas sydvästligastre udde lyser starkast i hela Europa. 

Vägen dit körde vi genom ett kuperat landskap. Körde fel och kom genom liten by och ut på landet. Krokig väg hela tiden och mycket smala gator.

Cabo de Vicente ligger långt ut på en hed. Fotar och går omkring. Tänker på att jag var här för nästan 40 år sedan. Nu får man inte gå upp i själva fyren som man fick då. Det är avstängt och det är mycket mera tillbyggt och en servering mitt i fortet. Vi som inte fick röra glaset inne i fyren med fingrarna då för det kunde störa ljusreflexerna, men det var ändå en 1 ½ meter lång spricka i glaset. Nu stod allt stilla och ingen kom sig in i fyren, över huvud taget.

I fönstret här inne ligger en katt som Brage börjar klia. Den njöt så mycket att den inte ens tittade upp. En kvinna med gröna långa naglar fortsatte klia katten som bara sträckte sig i solskenet.

Köper vykort vid kommersen som är därute.

Vi kör iväg och stannar till lite längre fram och tittar på en borg och undermineringar. Här kommer ju huset att rasa ner i havet snart. Stället heter Fort Beliche och ligger en 1 bort från fyren. Halvvägs till campingen stannar vid ett Pottery. "Herregud så hemskt" säger Brage. Ja det håller jag med om. Det är HUR MYCKET keramik som helst där inne i en jättestor hall. 

. 

 

*Torsdagen 17 mars. 

Vi promenerar till gamla stan igen, först till postkontoret Correios och köper 45 frimärken för Europa och 2 för USA. Postkassörskan frågan tre gånger med förvåning i ansiktet om jag ska ha "fortyfive stamps".

EPpå väg till stan passerar vi trädgårdar där det redan blommar alldeles rött av vallmo.

Mitt i stan ligger saluhallen. Den är byggd redan på 1500-talet och storrenovering gjordes mitten 1600- Originalgolvet ligger fortafarnde kvar. Det var liten aktivitet idag. Man inväntar morgon dagen som är lördag.Då går alla husmödrar ut och handlar..

På en gata låg enliten  djuraffär.Mest småfåglar. En man målade en stor bänkskiva med blå lackfärg, inne i affären och det luktade förfärligt. Det kan väl inte vara bra för småfåglarna i den hemska lukten. Och i en bur mot väggen låg en jätteliten hundvalp. Mannen sa att det var en chihuahua. Men varför skakar han så mycket frågade jag när jag såg honom ligga där bland finklippta papperstrimlor. Ja det är en chihuahua och dom skakar så där. Hur gammal är den? Två och en halv månad. Men varför är han inte hos sin mamma? Mamman är i huset mitt emot och hon träffar honom varje kväll och natt. Fy vad jag tyckte det var hemskt. Ingenting att leka med, ingen närhet till sin hundmamma och han såg då inte så pigg ut heller, där han makligt vände sig för att lägga sig igen på samma sida som tidigare. Jag hade honom på näthinnan hela em. 

Vi gick upp på den gamla bron. En man sa att stenbron var från Caecars tid, romarnas tid. Borgen uppe på berget var arabernas byggnadsverk. Vi gick över bron och kollade fåglarna nere i den nästan torra flodfåren. Det var mest måsar men även änder och vita hägrara, ägretter, med 2 svita svansar från nacken. På ena båda sidor bron blommar apelsinträden och sprider sin bedövande blomdoft över nejden.  

Framåt kvällen går vi till stan, på restaurang och äter. På hemvägen är det nästan fullmåne och från våtmarken hörs ett väldigt kväkande av grodor. 

Datormusen som jag har fungerar inte 100%, den klickar väldigt ofta när jag ska blåmarkera eller stryka text. Måste köpa en ny. IGEN. 

*Fredagen 18 mars.

Var in på bloggen och petade och råkade naturligtvis att ta bort några dagar med både text och bild i januari. Ska ALDRIG mer gå in och peta där!! är det så att musen inte lyder så bra. Jag klickar och klickar och den kan inte blåmarkera. Och den hugger själv av texter. Det är ganska jobbigt.

Soligt och varmt ute. Vi går sakta till stan. Halvvägs stannar vi och kollar in storkarna som klapprar med sina stora näbbar. De har ungar i varje bo och färäldrarana flyger hela tiden till våtmarken intill och hämtar föda. Man har huggit av palmerna så att  fåglarna kan bygga sina bon i fred och så är hela området inhängnat och fredat.På vissa höga hustak i stan ser man oxå storkbon. Dom är eleganta när dom flyger.

Satte oss på en uteservering, men personalen var ganska upptagen. En katt klöste på mattan alldeles vid sidan om mig. Jag tittade ner och såg att katten saknade helt och hållet sin nos. Ett stort rött hål och saliv rann ur munnen. Den slickade sig oupphörligt. Den stackars katten -vad hade den råkat ut för? olycka? eller? vem har gjort detta hemska?Varför har ingen fångat in den och avlivat den? Den kan väl knappast överleva längre tid så där i halvvilt tillstånd? Vi gick till annan servering. Gick neråt gatan och där vi satte såg vi ryggen på katten där den satt hopkrupen nära en vägg. Mycket folk gick förbi, men den satt kvar. Verkade ha ont i benen för den flyttade sig mycket sakta. Katten var så ljus att den nästan flöt ihop med färgen på gatstenarna och huset. Kanske en kamouflagefärg för honom trots allt. Han satt alldelas stilla. 

Till LIDL några 100 meter bort och gick runt i affären och letade kaffe. På tillbakavägen satt katten kvar men nu på en liten matta som någon lagt ut åt den. Kan det var så att någon kände igen den och ville vara snäll. Hoppas det

På hemvägen började det duggregna.och snart ösregnade det. Jag går och lägger mig och tänker på alla djur som far illa.

*Lördagen 19 mars.

Vi har hittat en gul frukt, stor som ett plommon, med en svart kärna inne inuti. Får veta att det är oliver som växt på mycket gamla och höga olivträd som man låtit stå kvar i ”det fria”. Men dessa oliver är beskare i smaken.

Mycket folk ute på Silves gator idag, men idag är det ju lördag. Men vi kör mot Lissabon. Lite molnigt idag och det skvittrar lite regn. Smal väg. Men vackert landskap, alldeles vitprickigt av blommande vita rosor och vitblommande apelsinlundar däremellan. Stenigt rött landskap (jorden är röd). Naturen ser stundtals ut som i Norge.

Hoppigt och skakigt på en dålig sandväg. Skakar och rister i bilen. Grejor faller ner trots att jag kollat 2 ggr tidigare att allt var nerplockat. Grejor ramlar fortfarande ner. Det klingar i skåpet med porslin och besticken rasslar i lådan. Vattenflaskorna rullar runt på golvet. Tidningar fallit ner. Räddade tidigt datorn och IPAD. Krokiga och skarpa kurvor på den smala vägen. Mörka moln. Djupa dalar. Fortfarande vita rosor här och där. Enstaka gårdar här och var. Mycket vackert.

Vägarna här i Portugal faller mer in i landskapet. I Spanien bredde vägnätet ut sig så otroligt. Här liknar det mer som hemma i Norrland. Diken ansas från ogräs och skräp både i stan och på landet. I stan såg man städmadammer med sina kvastar och vagnar (iförda gulgröna västar o behandskade och med en liten solhatt på huvudet. 

Fortfarande blommande vita rosor överallt i terrängen. Sora odlingar av korkträd. Vissa har en vit ring målad runt stammen. Vissa har från marken 2 meter upp markering med en vit 3:a, 4:a eller 5:a. Under träden går kor och betar o står i klungor som Walt Disneyfilmmen. ”Men hon var en sån förstående mamma fast hon var en ko”.

Stort kuperat men slätt landskap. Ser ut som gamla bilder på Windows med det öppna gröna landskapet. Och massor av får som går och betar med sina lamm.

Stannar till på en plats som heter Canal Cavera och tar en kaffelatte. Flaggor på husfasaden: Brasilien, Spanien, England, Portugal - så klart i detta fotbollstokiga land! Gick in och kollade på löner för fotbollspelare i "Stjärnornas liga": Ronaldo 15 miljonerE/år = 150 milj sv kr/år!

Messi: 24,5 = 245 milj sv kr/år! Zlatan 150 miljoner sv kr/år! Var kommer alla dessa slantar ifrån?

Fortsatt dålig och hoppig väg. Rötterna från träd nära vägen har vuxit upp och trycker upp bulor i vägkanterna och skjuter upp asfalten. Stannar och ställer in GPS för att komma ut på motorvägen.GPS-kontakten har skakat loss ur kontakten. Allt skakar och skramlar. Men Portugal ÄR vackert. Kör vidare ut ur Castelo Ventoso. Varning för gupp!! Först nu! 

Det var så skakigt att även skyddet på högtalaren hoppade av. Nu viker vi upp till betalväg till Lisboa

Kör nu upp på A2:an och kommer till betalstation. Brage stoppar in sitt kontokort, det är svårt att få in i automaten. Till slut funkar det, men spottas ut lika fort och far iväg. B måste ut ur bilen och plocka upp det. Tur att det inte blåste. 

 

Det kostade 9.90 Euro för klass 2 (vår bil) för den sträcka vi kört på motorvägen. Acceptabel avgift. Trafiken tätnar.

Nu fin dubbelfilig väg med separata körbanor. Motorvägsstarndard. Vilken tur vi körde upp på den. På toa har grejor ramlat ner och skadat toastolslocket och locket på metallbingen vi kastar sopor i har fått sig en buckla.

 

Nu ser vi Jesus-statyn och svänger av till Caparica. 6 km söder om Lissabon. Precis i rondellen ligger campingen. Vi bokar 3 nätter.

Ställer upp bilen och plockar i ordning all oreda i bilen + toan. Tar var sin brödtortilla med tomater, yohurt och biff och går till starnden. Promenerar längs en fantastisk strandpromenad. Massor av familjer är ute. Serveringar längs hela promenaden..

Ett 10-tal personer är ute och surfar i de 3-4 meter höga vågorna. Det blåser varma vindar. 

*Söndagen 20 mars.

Till Lissabon stad, med först buss och sedan båt.  På ditresan en jättelång busstur som slutade vid en bro som vi aldrig kom över. Det var folk där på båda sidor bron och poliser. Folk blev upprörda i bussen och diskussion uppstod. Men det var Lissabon Maraton. Busschauffören visste nog inte om det men körde dock en omväg och vi kom fram dit vi skulle. Han körde ganska fort på de smala gatorna.

Vi kom fram till det jättestora torget vid Rua Agusto. På höger sida om denna byggnad ligger Alfama. Förr var det de fattigas kvarter och mycket pittoreskt. Idag är det förfallet, nästan slum och de alla fattigaste bor där. Alfamakvarteren ligger upp efter en bergkant och man går i en hel del trappor och genom mycket smala gator.

Ganska snart hittade vi även Hard Rock Cafe, där Brage kunde köpa sin obligatoriska T-shirt. På shopen blev man intresserad av Brages keps täckt av ölburksringar. 

Gatorna nere i stadsdelen Barrio Alto har mycket vacker beläggning. Men trots att det är en stor gågata numera så är det mycket trafik där ändå.

Lite Portugalfakta: Landet har 10 milj invånare. En halv miljon bor i huvudstaden Lissabon. Ett betydelsefullt datum för Portugal och Lissabon är: 25 april 1974 = revolution där den stora röda bron döptes om till 2^:e april-bron. Revolutionen kallades även för nejlikrevolutionen eftersom soldaterna fick nejlikor i sina gevärspipor. Portugal lämnade samtidigt tillbaka många av sina tidigare kolonier. Landet leddes länge av Mario Soares.

Efter en god lunch (tapas) måste vi promenera till ny båtplats. Det tog oss säkert 2 timmar dit längs floden Teijo. Vi passerade under 25:e aprilbron, som påminner om San Franciskobron. Även denna är rödmålad. Sista biten hem till husbilen gick med buss, cirka 1/2 timme. Vi kom hem till husbilen strax före 19 på kvällen. Vi hade verkligen tur med vädret, för just då började det regna ordenligt.

Längst ute vid båtbryggan låg monumentet över Henrik Sjöfararen. Andra stora sjömän och upptäcktsresanden var Vasco da Gama och Magellan. Några av dem lär ha sett ut som dessa välklädda män.

*Måndag 21 mars.

Brage har tidigare pratat med mannen här bredvid, en engelsman som har en bil med påhängd bostadsvagn. Brage vill veta mer om den funktionen.Just då börjar det regna. Precis när vi kommit in tilltog regnet och det haglade en stund. Mysigt här inne.Och så åskar det otroligt, ett par omgångar. Märkligt. Alldeles mörkblått på himlen. Jag är rädd om datorn, slår av den och drar ur kontakter. Om det skulle slå ner så har jag kanske räddat datorn. Och dess innehåll. 

Medan vi satt och åt middag en timme senare, kom farbrorn i bilen intill (engelsmannen) och knackade på. Brage hade tidigare frågat en del om deras påhängsbil och nu skulle vi få komma in och titta ” and have a red!". Som han sa. 

Hans fru var hemma och hon var mycket trevlig liksom mannen. 

Vi fick ett glas rött och satte oss ner och blev jätteförvånade vilken stor plats dom har inne i sin vagn. Som ett helt litet vardagsrum. 

Ändå var sovrummet helt avskilt. Köket var jättebra planerat och de kunde dra ut hela ena långsidan på bilen där soffor fanns. Mycket trevlligt inrett. Och naturligtvis för engelsmän ”a cosy fire” som sprakade. Brasan gick på el. Gav ett mycket fint och ombonat intryck. 

Hon visade bilder från platser de besökt. Bla norr om Valencia som hette någon liknande Bel Cassim. Där hade dom firat jul och nyår med barn och barnbarn. Det var helt toppen. Flera släktingar och vänner besökte dem här i Portugal och i Spanien.

*Tisdagen 22 mars.

Innan vi åker vidare tackar vi engelsmannen och han fru och tackar för en trevlig kväll igår. Vi utbyter e-mailadresser och lovar höra av varandra. Kanske nästa jul på det ställe dom brukar besöka kring Valencia som heter Ben el Kasim.

Vi kör över ”24 april bron”, den som är röd, Det sjunger i bron pga ett metallfält hela vägen längs bron.

Så plötsligt kom vi till en otrolig vägkorsning i flera plan som samtidigt svänger allt åt vänster och strax på det ytterligare en bro och en tunnel. ”Vem kan ha tänkt ut detta”? frågade jag Brage som skrattade.

En lastbil kör jättefort ifrån oss. Verkar tungt lastad bak, för i svängar lutar bilen betänkligt på det yttersta bakhjulet och pressas ner mot backen. 70 här men vi kör 80. Mkt lastbilar ute och kör på denna smala väg. Det finns ju en betalväg parallet här en bit inåt landet. Kan väl inte vara rätt att man ska välja denna smala väg? Varför byggde man en avlastande motorväg? Är det avgiften som avskräcker företagen att köra med sina fordon där? Men det kan ju inre vara rätt att så mycket tung trafik ska gå genom alla små byar och motorvägen vara helt tom?

Strax utanför Porto ligger infarten till Campingen Parque de Campismo de Sagueiros. Men ojojoj så lång och smal infart! Här gäller det att köra med tungan rätt i mun. Vaktkur längst fram som manövrerar grinden. Otroligt vackra Magnoliaträd med sina stora blomskålar i vitt och rosa. 

Sedan vi ställt upp bilen erbjuder jag mig att gå till affären LIDL en km bort för att köpa bröd och en bit ost. Men det var säkert mer än en 1 km och sedan delade sig vägar åt alla håll så jag tordes inte gå längre. Det är ju påskhelg snart så vi måste ha lite mat. Brage cyklade iväg för att hitta en butik för matvaror. Efter middan tittade vi på kartor och i böcker och började förbereda oss för hemresan. Vi måste förstås beräkna tiden och sträckan "bakifrån", alltså från färjan som går från Kiel till Göteborg den 19/4.

Hade planerat att stanna här 3 nätter, men när vi sett oss omkring så blir det bara 1 natt. Wi Fi kommer inte att funka här.

* Onsdag 23 mars.

Plockar ner alla ömtåliga grejor på golvet, låser skåp och lådor och kör vidare.

Brage kör 70km/h, trots att skyltar visar 50, men så gör alla andra oxå. Alla kör fort här på den stenlagda vägen, till och med en svart sportbil. Det hoppar och skramlar och lever om. 

Stora planteringar med lövträd och tall-liknande skog i snörräta rader. Det liknar inte pinje. Betalstation igen. Kostade 8.45E = ganska rimligt för den tillrättalagda sträckan. Nu gratis väg verkar det som. Jämn och fin väg - nu när den äntligen blev gratis!

På em in på campingen Orbitar, stannar här bara 1 natt. Vi ställer i ordning bilen och så går vi ner till stranden. Torra vindpinade träd längs vägen ner. Jättestor sanddyn som vi kom upp på. Några vindsurfare var ute och en ensam man med hund på barfotapromenad. De stora vågorna dånade och det blåste rätt kallt.Tur att jag ändå tog jackan.

Det hörs ett entonigt uitt, uitt, uitt, uitt, likadant som hemma om våren. Den fågel som i timmar brukade skälla på vår katt Peppsi hemma i Rosvik.Jag längtar hem när jag hör den och andra vårfåglar. 

På hemväg kom vi in i skogsdungen och det blev lugnare och skönare. Varmt och skönt även i husbilen. Jättegott med hemmagjord pastasallad. Dörren stod öppen när vi åt och det hoppade en liten bofink omkring ute på backen och pickade i sig något från en växt i gräsmattan.Vi gick snabbt ner till stranden igen och fotade solnedgången. Nästan lite för sent. 

*Torsdag 24 mars. Skärtorsdag.

Vi ska till Porto idag med buss. Jag MÅSTE skaffa en ny datormus. Sista tiden har det gått allt sämre att jobba med den, den svarar inte på mina kommandon.

Bussarna avgår härutanför var tionde minut in till Porto centrum. Kostar 1,80 E/resa. Det blir en lång resa, först genom mycket, mycket smala gränder. Här måste många bussar ha skrapats av låga hustak och tvära husknutar. Den lilla byns gångtrafikanter får stå inklämda mot husväggarna när bussen ska förbi. Busschauffören är glad och trevlig och skojar. Vilken trängsel av bussar på den lilla busstationen! Oj oj oj!

Med gratiskartan går vi till ett cafe och beställer kaffelatte.Utanför cafeét står en ställning och blockerar ingången, så man kommer inte in. Den gamla damen på det lilla cafeét kryper ut och frågar på portugisiska vad vi ska beställa. Vi tar var sin kopp kaffe som sedan, förmodligen, hennes man bär ut till oss, efter att han oxå krupit ut ur butiken under byggnadsställningen. Mannen var så pratsam. Pratade och visade och pekade och pratade ännu mer, men vi fattade ju inget och fast vi på engelska och tyska leende försökte tacka för hans information och berättelse så fortsatte han ännu ivrigare. Det var ju snällt men vi förstod absolut ingenting. Han viftade med båda händerna som om han ville skyffla bort något, och tog den av plast sandfyllda askkoppen och flyttade till bordet bredvid och fortsatte sedan att peka, vrida och vända sig om och prata och prata.

Han gick så småningom när vi började bli mer intresserad av våra kartor. Vi hade visat honom kartan och försökt att fråga men det verkade som att han inte förstod sig på kartor. Han gick en bit bort och började sopa bort putsen som fallit ner efter 2 st hantverkare i 40-45 årsåldern höll på att laga väggen med. Det är stadsmuren som ska bevaras. Vi kom i samspråk med ene och han berättade vad han gjorde här, om sin låga lön, sitt återkommande jobb i Schweiz. Här i Porto tjänar han 55E/mån (550 sv kr) men i Schweiz 1.000E/mån (10.000 sv kr). Vi pratade politik, Portugals historia, fisken Bacalao som Brage inte gillar. Mannen tipsar oss om en maträtt som vi bara måste smaka. En specialitet för Porto: Francesinhao med röd sås.

Via strandpromenad till en högt belägen restaurang med uteservering. Där beställde vi just detta fracesinhao med röd sås. Anrättningen tillagades i en vedeldad ugn ute på terassen. Jättegott men väldigt mättande. Rätten bestod av vitt bröd, tunt skivad skinka, ost, en slags rökt korv, en stor bit grillat nötkött, bröd igen, ytterligare ett lager skivad skinka, stekt ägg, (ev två st ägg) brödskiva och ost igen. Den röda såsen visade sig (på förfrågan) vara kryddad med piripiri. Det såg ut att vara väldigt mycket sås från början men den försvann liksom när man åt.

Ner genom trappor till stranden och kollade hantverksmarknad och gamla, gamla båtar som låg på rad i floden. Hade tjänat som transportmedel för tunnor av portvin förr i tiden. Vackert fotomotiv.

Letar en affär som säljer computers, speciellt ”the little clicker”

Köpte en mus och kände mig jättenöjd. Den var mycket billigare än de andra. Frågade om den var lika bra som de dyrare. O ja då! Denna kostade 9.90 E och de andra 14 eller 24 E. Detta märke är ändå en HP. När jag kom hem så förstod jag varför den var så billig. Den har kabel men det gör inte mig något bara den fungerar bättre än de två förra som jag nött upp.

Inväntade buss nr 15 tillbaka till campingen. Det blev en rolig färd tillbaka. Den nya yngre chauffören körde på som han hade eld i baken. I alla smala och krokiga gränder. Hela bussen skakade och jämrade sig och small undertill och man väntade att nånting skulle lossna. Plötsligt i en trevägskorsning stannar bussen, chauffören hoppar av och springer in i en affär och köper något. Borta ett par minuter medan vi sitter mitt i den trånga korsningen. Glad i hågen kommer han springande ut igen, sätter sig i bussen och kör glatt visslande vidare. Han pratar samtidigt med 2 äldre kepsförsedda krokiga gubbar som sitter längst fram.

Vi är båda överens om att Porto är en vacker stad och mycket mysigare än Lissabon. Porto liknar på något sätt Stockholm, med mycket vatten och broar, de färgglada husen nere vid vattnet, hus som klättrar upp för bergskanterna.

Lade oss att sova. God natt. Somnade som en stock. Men vaknade av ett oherrans väsen som varade länge. Soptunnorna töms och hundar skäller klockan 3 på natten.  

*Fredag. 25 mars. Långfredag. Vi måste ändra bilens läge. Det lutar för mycket framåt nu. På andra försöket efter en helomvändning på 90 grader parkerar vi bilen och den verkar nu nästan stå perfekt. Vi har min svarta sytrådsrulle som lod och litar på dess funktion. Liksom kylskåpsdörren som vi öppnar och kollar hur de beter sig. ”O ja då, heijn blir bra”.

Brage tar sin IPAD och går till samlingslokalen och försöker få kontakt med yttervärlden. Men han tappade sin mobil i golvet som for ut i en massa smådelar. Vilken tur att glaset höll och allt gick att sätta ihop igen. Efter det åker han iväg på en cykeltur.Jag tar datorn med mig och går ner till restaurangen, köper en kopp kaffe och sätter mig att jobba. Sitter inomhus med tröja och jacka för det är ganska kallt idag.

På storbildsTV:n meddelar man att ytterligare en attack skett i Bryssel. I tisdags hände ju en bombning på både flygplatsen och tunnelbanan. Över 30 döda och ett hundratal skadades idag på flygplatsen. Så hemskt! Man visade på kvällen en skadad ung tjej i sjukhussäng som berättade om vad hon upplevt. Går inte förstå dessa grymheter.

*Lördag 26 mars.

Tidigt på morgonen ringer Brage till broder K  och gratulerar på hans födelsedag. Det blåser och regnar ute. Brage kollar tyska program på TV, Den slocknade igår kväll, helt omotiverat, men idag fungerar den perfekt. Jag går till restaurangens WiFi-zon för att jobba med bloggen. Måste fylla i alla bilder som fallit bort ur oktober-delen. Nu ska jag inte röra en endast "tråd" på dessa sidor, så jag måste göra om det igen!!

På tillbakavägen plockade jag små vita blommor i gräsmattan för att pressa. När jag tog in dem upptäckte jag att de luktade lök. Satte dem istället i ett glas med vatten.

Efter maten diskuterade vi hur vi skulle åka härnäst. Vi måste åka till en annan camping, eftersom vi måste tvätta kläder och här finns inga sådana möjligheter. I övermorgon åker vi så vidare, snett över Portugal till Spanien och sedan Frankrike. 

H hade ringt till Brage innan jag kom tillbaka och hon ville ha några råd angående den gård hon ska köpa mellan Simrishamn och Lund.

Vi såg ett tag på tysk TV, där dom spelade snooker. Jag läste klart boken om ”Mannen som läste högt på 6.37-tåget”. Den var fiffigt och kul skriven.

*Söndagen 27 mars. Återigen tar vi bussen ner genom de trånga gränderna liksom igår. Halvvägs fick bussen något krångel med högt ljud - automatlådan utan funktion. Bussen bara stannade. Chauffören försökte flera gånger men motorn bara rusade ett antal minuter. Plötsligt så startade bussen och vi for iväg. ”Såg du? han behövde bara köra ut ett kvitto i apparaten så funkade det”, konstaterade Brage! Turistinfo var stängd. Det är ju Påsksöndag så det mesta är kanske stängt idag.

Vackert här i Porto och fint väder. Uppåt och neråt längs gatorna och prången och trapporna. Inne på ett cafe drack vi kaffe och tog en liten chokladbakelse (som var bland de godaste vi ätit, inte så söt och kladdig utan precis lagom, det var en sockerkaka i gult och choklad överdragen med jättegod choklad kräm. Tur att vi delade på den). Men jag fick en kopp kaffe med fullt med läppstift på hela kanten och fick byta ut den. Vid sida om oss satt några ungdomar. En av dem var en japanska som hade beställt chorros, vilket hon nog aldrig ätit förut. Hon blev förvirrad när chokladsåsen kom in. Pojkvännen visade henne. Sedan blev hon så förtjust att hon tog upp eget bröd och doppade upp all chokladsås.

Vidare ner genom trappor och gränder ner till kajen upp till en kakelklädd kyrka i blått och till järnvägsstationen. Helt otroligt vackert! Otroligt vilket kakel som fanns därinne på väggarna!. Det var den tjusigaste järnvägsstation jag sett!

På en innergård gick en leende tjej gick runt för att locka in kunder. Det blåste så mycket på innergården att vi fick byta bord 2 gånger. Vi beställde en typisk rätt för Porto. Det var svarta bönor, vitt ris och pommes frites, en konstig grön röra som såg spännande ut men som var helt smaklöst. På tallrikskanten låg det en ¼ friterad banan där(!!??). 3 st tjocka korvar (smakade som vår kära englandskorv). Dessutom två skivor nötkött som kallades ”brazilian”, men de var så sega att dom gick bara inte att äta. Och inte hade de någon god smak heller. Hela anrättningen var på något sätt felkomponerad, och helt okryddad. Vi bad om massor av ketchup, salt och peppar, men det dröjde innan vi fick det. Vi åt maten och intalade oss att vi blev ju mätta i alla fall.

*Måndag 28 mars 2016.

Vi tar en annan väg ut ur stan så att vi slipper de små gränderna där vi åkt buss. Det regnar ordentligt. Kör längs stranden och jag sitter med IPAD och följer rutten ända tills vi kommit förbi området med alla broarna och vägen blivit bredare. Mycket lite biltrafik tack och lov. Stora vattenströmmar längs gatorna. Vindrutetorkarna hinner knappt ta bort vattnet på rutan.

Nu är vi högt uppe bland molnen. Vackert bergslandskap, det lilla man ser. Nu hamnar vi i en kö som segar sig fram, uppför en backe. Varningsskylt med snöflinga 14 km vid vägkanten. Så småningom kör de framförvarande bilarna förbi en vit skåpbil med texten ”Animal na via”, alltså "Animal rescue".. En genomblöt och trött svart hund typ Golden lunkar på vägkanten. Han tittar upp på oss med ledsna ögon. Hunden måste ha förvirrat sig långt bort från all bebyggelse. Så bra att han nu får hjälp bort från vägen. När det lossnar i proppen så körde oxå vi förbi, ner över en 6 % lutning av körbanan.

PÅ en plats som heter Taura tankar Brage och jag går och handlar på deras Supermerkado. Men detta var nog familjen ”Klantskalle” som drev detta ställe. Ett förfärligt tjattrande från början av en kvinna och en karl när vi kom in på macken. Mannen skulle ”hjälpa” Brage att tanka. Han slabbade med dielsel, som hamnade på Brages händer och skor och på bilen. Och ner på backen. Trots avtorkning med flera våtservetter satt diesel fast i skorna och på byxorna. Det luktade i hela bilen när vi körde därifrån.

Själva affären var en historia i sej. Först en klädaffär med tröjor och ytterkläder samt skor och stövlar. Därefter en hel vägg med hyllor med bara godis i storförpackning. En avdelning för religiösa souvenirer och turistkrafs. Massor av hängande paraffinerade skinkor på en vägg. Kaffe fanns inte alls, knappt någon mjölk, bara några påsar bröd. Men massor av ostar, de flesta var dessertostar. Massor av läsk fanns det och det luktade skunk i affären.

Expediten (hon som varit ute och varit så högröstad) var inte alls trevlig. Jag hade handlat för 7,4 Euro, men hon bara vände sig om och pekade mot dörren. Jag fattade inget, men så pekade hon på en grön skylt på dörren och sträckte med kraft flera gånger på armen, så pekfingret darrade. Då fattade jag själv att man inte kunde betala med kort med mindre än att man handlade för 10 E på en och samma gång. Jag gick och letade mer varor i den fattiga affären, bla ägg och mer vatten. Nu gick det bra och allt kom att kosta 10,4 E. Hon tittade inte på mig och sa inget, inte ens tack eller hej.

Staden Zamora ligger 4 km längre fram. (svenske fotbollsspelaren Zamora Nyholm var målvakt säger Brage). Här ska vi övernatta på en ställplats.   

*Tisdagen 29 mars.

Tidig avfärd från ställplatsen i Zamora. Nu är vi åter i det spanska landskapet på en otroligt lång och spikrak väg, säkert 3 mil lång, mellan jättestora åkrar. Stora långa bevattningsanordningar som liknar drakar. Det är vackert här. Passerar staden Toro med sina rosablommande körsbärsträd genom hela staden. Stora vinodlingar där korta, svarta, nerklippta vinrankor står i snörräta rader.

Jag kom på att byta till zoomobjektiv. Att jag inte gjort det förr!? Mycket bättre bilder!.

Stannar och fikar på lastbilsparkering. Fint med bänkar och bord att sitta vid. Fast det blommar fina rosa blommande träd är det snuskigt att går här. På baksidan flyter det en lång kanal full med vatten. Folk har skitit och det luktar piss och ligger fullt med toapapper helt öppet.

Man får se var man sätter sina fötter. En engelsman med sin lilla hund går där och jag tycker synd om att dom båda måste trampa i skiten.

Det är massor av lastbilstrafik igång i dag, nästan som om vi var i Tyskland. 3 mil för Burgos börjar det regna. Ändå kör bilar utan lyse. Platta långa berg i horisonten. Kör genom stans trånga kvarter och kommer äntligen till camping Fuentes Blancas.

Ställde upp oss på den mycket smala gräsytan och det var lerigt av regn och låg en bit från receptionen, så vi flyttade närmare pga bättre WiFi, som sedan fungerade utmärkt. Kostade bara 3 E för 3 dygn! Fantastiskt.

Jag samlade ihop tvätten och gick till receptionen. Genom en konstigt förfarande fick jag ett handskrivet och stämplat papper på 2 tvättar och betalade 3 Euro. Billigt.

Nåväl: I paviljong 4:a stod en vaktmästare med nyckel och öppnade. Det var väldigt trångt i tvättstugan. Han måste gå ut ur den lilla tvättstugan för att jag skulle få möjlighet att stoppa in kläderna i maskinen. Jag ville ha 60 grader men han kunde inte ändra så det blev 40 grader. Han skulle själv starta maskinen! Och han låste dörren efter oss. Det tog 40 minuter med tvätt, sköljniing och centrifugering. Rent?

*Onsdagen 30 mars.

Vakande av kyrkklockornas förvånansvärt dova klang, men de ringde säkert i 5 minuter!

Vi har bestämt att ta bussen in till Burgos idag. Det luktade konstigt ute på morgonen när jag skulle ta in tvätten. Och det har nog varit riktigt kallt ute i natt. Det är så rått ute. Tvätten är fortfarande blöt.

Tar den röda fina bussen här utanför, som går tyst och fint. Bussen kostade bara 1E/resa/ person. Går av på busstationen som egentligen ligger mitt i en rondell. Går till den berömda katedralen. Avgiften för att gå in var 6 Euro, men vi gick in som pensionärer så det kostade 3,50/person. Den är helt otrolig denna Burgos katedral. Här ser man var förebilden till Sagrada Familia i Barcelona kommer ifrån. Ett otroligt överdådsom inte kan visas här eftersom man inte fick ha kamera med sig in. Denna katedral blev väldsarv 1984.

Brage gick in på en liten shop och köpte sig en ny tröja. Den han nu har är lite shaskig och tunn dessutom. Den nya är grå och det står ” Universitetet i Burgos 1984 ” på den. Han tänker säga till de som frågar: ”Jag var i Burgos under 7 månader och studerade ”Management and leadership”.

Fina gågator mitt i stan. Så här borde andra spanska städer göra oxå! Bilfria breda gator att bara strosa på. Man håller på att renovera flera gamla hus mitt i stan. Man behåller de unika fasaderna och tömmar allt innanför. Så borde vi ha gjort oxå med gamla hus i Sverige. Vi kommer in på en saluhall av modernare snitt. Vi behöver bröd men det finns mest bara kött här. 

Magen suger och knorrar. Menyn är endast på portugisiska så vi pekar på en textrad och får en slags krispiga rollar, 6 st var. Kan omöjligt lista ut vad de innehåller.Men de var mycket goda. Och så var sitt glas sangria. Så kommer servitören och ger förslag på knagglig engelska om vad vi kan äta: en typisk rätt för Burgos som vi accepterar. Det är klyftpotatis, gröna ärtor, små tjocka korvar som påminner om Englandskorvar och så cm-tjocka fläsktärningar med knaprig svål och till sist en slags svart blodkorv med inblandat ris, skuret i cm-tjocka skivor. Det var faktiskt ganska gott. Till dryck fick vi fortsatt Sangria, och vatten. Till efterrätt tog jag äppelkaka och Brage en chokladglass. Kostade allt som allt bara 24 Euro.

Vi gick och sökte någon brödaffär, men se nu är det ju siesta. Siestan började tidigare när vi var inne på ett militärmuseum. Det var krångligt att ta sig in på museet, måste gå genom metalldetektor och visa identitetshandlingar, men det var gratis entré. Efter bara en kvart var det siesta och två bestämda damer ville att vi skulle gå. Vi har båda två svårt att vänja oss vid denna SIESTA.

Måste uppsöka en offentlig toa. En rund sak som bara kunde öppnas med mynt. Mycket trång och obehaglig. Ytterst små toapapper att torka sig med och otroligt liten vattenstråle att tvätta händerna under. Toan gick bara spola sedan man gått ut, men då hördes det att det spolades på hela toan, taket väggarna, stolen och golvet.

Bussen kommer och vi åker hem. Satte oss för att se på Uppdrag granskning om de falska läkarna. 

*Torsdag 31 mars.

Vaknade vid ett par tillfällen av att det regnade rejält. Stora hårda droppar i omgångar. Långt fram på morgon åskade det. Vi steg upp vid halv åttatiden och då var det alldeles vitt ute. Det snöade! Det faller stora lapphandskar. Det blir alldeles vitt och fint. Och det faller sakta ner. Men det är blött och surt ute.

Vi kör värmelementet på 2 W för det blir imma på fönstren. Brage har lite ont i ryggen och ska ut och gå för nu har det slutat snöa. Jag fortsätter på datorn och just när jag håller på som bäst, så svirrar det till i datorn och den börjar uppdatera för Windows 10. Jag har flera gånger skjutit upp den erbjudna installationen, men nu händer det alltså av sig självt. Jag kan inget annat göra än att invänta att den blir klar. Men det tar en förfärlig tid, över 2 timmar. Det hinner regna ett par omgångar och jag undrar vart Brage tagit vägen. Men han har nog träffat någon som han kommit i snack med.

Jag känner mig jätteirriterad för det var ju idag jag hade haft chansen att jobba undan en massa grejor. Till slut när datorn är klar med sin uppdatering då kommer Brage hem. Han hade gått ända ner till stan och letat sig fram till Katedralen för att värma sig. Han hade inga pengar med sig men gick runt i receptionen och souvenirbutiken och fick lite värme innan han gick hem igen. Men nu frös han ordentligt, så det passade perfekt med en kopp te och en skinkmacka.

När jag nu skulle in i datorn var det så mycket som skulle läsas igenom och jag blev helt snurrig. Det ser oxå annorlunda ut nu när jag öppnar datorn. Men var ska jag hitta allt som jag skrivit. Jag försöker leta mig fram flera gånger och misslyckas. Blir allt mer frustrerad. Brage hjälper mig och medan jag förbereder maten så söker han igenom alla filer och APPAR som det nu kallas för att hitta vart jag ska gå in.

Det är mycket appar som kan tas bort tex spel och liknande. Och så lägger jag fram de appar jag tror jag har mest användning för. Samt några till. Det gäller att hitta i det nya systemet och hitta alla ”blad ” jag skrivit, som jag hade viktiga meddelanden och texter på.